Zulejcha öppnar ögonen
Rödgardister dödar Zulejchas familj och tvingar med henne på ett tåg till arbetslägren i Gulag. Läsaren får bevittna historiska händelser genom Zulejchas ögon och hon möter både intressanta människor och fruktansvärda tragedier.
Denna utvecklingsroman börjar 1930 i Sovjetunionen. Zulejcha bor i en liten by utanför staden Kazan. Hon är själv ung och hennes man, Murtaza, är dubbelt så gammal som hon. Zulejcha är vid bokens början en hunsad flicka, rädd för djinner och Allahs straff. Hon sörjer fem små döttrar som inte fick överleva sina första år i livet.
Zulejcha har en dövblind svärmor att passa upp, som kritiserar henne för minsta misstag. Samtidigt avgudar svärmor sin son, Murtaza. Han är en tyst och barsk man som i början av boken lyckas göra sin unga fru gravid igen.
Men i Sovjetunionen är det hungersnöd och missväxt. Rödgardisterna gör sina årliga räder för att driva in matransoner. Maten behövs till städerna, men räderna utarmar jordbruket och orsakar på så sätt en massvält.
På tåg mot Sibirien
Zulejchas man vägrar att låta sin jord kollektiviseras. Han gömmer undan mat, gör motstånd och blir sedan skjuten av en ung rödgardist vid namn Igatonov. Vampyrskan lämnas ensam kvar att dö i sin stuga, medan Igatonov skonar Zulejcha. Han tvingar med henne till Kazan, där Zulejcha och andra "asociala element" tvingas upp på tågvagnar och iväg mot Sibiriens arbetsläger.
På tåget möts en stor skara människor. Det finns äldre aristokrater som läser fransk poesi, prostituerade och småkriminella från Leningrad, en talangfull konstnär och en genialisk läkare och forskare. Igatonov har tvingats ta befäl över tågtransporten och följer också med.
Tåget färdas kors och tvärs genom de kaotiska Sovjetunionen under ett halvår. Många av de tillfångatagna försöker fly och skjuts utan pardon av Igatonov själv, men en majoritet av dem svälter ihjäl eller dör i sjukdomar.
Växer upp i arbetsläger
Vid tågets ändstation lastas de internerade upp på en gisten gammal pråm och skeppas uppför floden Angara i Sibirien. Pråmen förliser, men Iganotov och en liten grupp fångar överlever. Igatonov ses som ansvarig av sina överordnade för att så många förolyckades och tvingas fortsätta basa över de internerade och de nya läger som nu byggs på Angaras strand. Zulejcha föder där ett barn, Yuzof, som sedan växer upp i Gulag-arkipelagen.
Det bjuds på fantastisk berättelse. En bildningsroman där vi får följa Zulejcha växa som människa, samtidigt som arbetslägret utvecklas. Många tragiska människoöden, intriger och en stor dos rysk-sovjetisk historia, sett från ett arbetsläger.