Vindeln firar ett år som samisk förvaltningskommun

Vindelns kommun är förvaltningskommun för samiska sedan februari 2019. Minoritetssamordnaren Sara Larsson berättar om sitt arbete och kommunens planerade aktiviteter.

Mathias Haglund och Sara Larsson står framför en bokhylla i Vindelns bibliotek. Foto: Åza Sjöstam
Mathias Haglund, kommunstyrelsens ordförande och Sara Larsson, minoritetssamordnare i VIndelns kommun under firandet av den samiska nationaldagen 6 februari 2020 på Vindelns bibliotek.
Vindelns kommun ligger i umesamiskt område som är renbetesområde vintertid för majoriteten av Västerbottens samebyar, bland andra Rans Sameby och Ubmeje Tjeälddie. I skolorna i kommunen bedrivs undervisning i ume-, syd- och nordsamiska. 

Samernas rättigheter skyddas bland annat genom att 25 av kommunerna i Sverige är förvaltningskommuner för samiska. De har enligt lag ett särskilt stort ansvar att skydda och främja samiska språk och kultur och får för det arbetet ett särskilt stadsbidrag varje år.

Sara Larsson är minoritetssamordnare i Vindelns kommun. Hennes uppdrag är att samordna kommunens arbete som samisk förvaltningskommun.

Kan du berätta lite om ditt arbete som minoritetssamordnare?

– De nationella minoriteternas rättigheter berör flera delar av kommunen. Det berör många men ofta bara en liten del av deras arbetsdag och verksamhet. Mitt jobb är att samordna kommunens arbete så att det ändå blir effektivt och att alla delar av kommunen samarbetar med varandra kring detta. Jag har också kontakter med andra samordnare i andra kommuner. Vi behöver inte bara samarbeta internt utan också med andra kommuner.

– Jag ska också vara en samarbetspart för kommunens förvaltningar eftersom jag har särskild kunskap om nationella minoriteter och samiska frågor. Jag kan fungera som bollplank och ge förslag på insatser som kommunen kan göra för att de nationella minoriteternas rättigheter ska respekteras. Som exempel så skickar jag boktips till biblioteket varje vecka på samiska böcker som jag tycker är intressanta för Vindelns kommun.

– Mitt jobb just nu är också att arbeta fram ett samrådsförfarande med samerna i kommunen. Samråden blir sedan en grund för planering av aktiviteter i kommunen.

Den 6 februari 2020 firades samernas nationaldag med tårtkalas på Vindelns bibliotek. Vilka ytterligare aktiviteter planeras på Vindelns bibliotek framöver med anledning av arbetet med nationella minoriteter?

– På biblioteket ska fler böcker på samiska och om samer köpas in och det ska även finnas färdiga bokpåsar med samiska böcker att låna. Den 24 april kl 14.00 visas en samisk teater, Plupp, på Barnens bibliotek som är en återkommande aktivitet i biblioteket en fredag i månaden.

– En kåta ska byggas upp på barnavdelningen och en ljudfåtölj är inköpt där man ska kunna sitta och ”språkbada” i det samiska språket. Jag planerar att starta en språkklubb på biblioteket för de som studerar samiska i kommunen, till den språkklubben kommer ljudfåtöljen också väl till pass.

Kan du som avslutning tipsa om två bra böcker på samiska eller om samer?

– Jag vill gärna tipsa om de aktuella böckerna Frost II/Jikŋon II som finns på flera samiska språk och är bokversionen av den senaste Frostfilmen samt boken Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba som är en helt ny bok om tvångsförflyttningarna i Sverige och en viktig del av Sveriges  och samernas gemensamma historia. Begrav mitt hjärta vid Udtjajaure av Udtja Lasse är en intressant bok för alla om svensk samepolitik.  

 

Våra texter

  1. Ædnan

    Tips Av: Axelsson, Linnéa Tipsat av: Anna Sahlén

    Två samiska familjer genom ett sekel, skildrade med ord vägda på guldvåg.

  2. Če

    Tips Av: Kuhmunen, Anna Tipsat av: Karin Jonsson Sandström

    Če är ett nordsamiskt ord för att kalla till sig sin hund. Här berättas om de hundar som under århundraden hjälpt till i renskötseln.

  3. Faamoe

    Tips Av: Colbengtson, Tomas Tipsat av: Anna Sahlén

    Vacker och smärtsam konst som gestaltar förlusten av språk och identitet.

  4. Giessie – Nils-Aslak Valkeapää

    Artikel Skrivet av: Anna Östman

    Nils-Aslak Valkeapää betydde mycket för 1960-talets samiska uppvaknande. Han använde sig av flera konstnärliga uttryck i sitt skapande.

  5. Tjakttjagiessie – Greta Huuva

    Artikel Skrivet av: Anna Sahlén

    Den samiska maten bygger på mångåriga förädlingsmetoder och följer årstidernas växlingar. Västvärldens länder har en del att lära av Sápmi, om att ta till vara på mat och hysa respekt för det levande.

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Åza Sjöstam den 28 februari 2020