Vill göra sin röst hörd

Kurt Salomonson började skriva redan under tonåren. Med 80-årsdagen passerad är det fortfarande samma kraft som driver honom: att göra sin röst hörd.

Bild av Kurt Salomonson. Fotograf Lars Åby
Vi träffas hemma hos Kurt Salomonson i Umeå. Vardagsrummet är enkelt möblerat: två soffor ställda mot varandra, bokhyllor och tavlor på väggarna samt ett panormafönster mot innergården. Frånvaron av platt-TV är märkbar. Det är ett rum för samtal mellan människor.

Hustrun Inez Salomonson häller upp kaffet. De brunblommiga kopparna är inköpta någon gång på 1950-talet och har hängt med när Kurt Salomonson har skrivit de flesta av sina böcker.

– Förr drack vi franskrost, ett mörkare och starkare kaffe. Bönan rostas tills skalet blir riktigt svart.

Och det behövdes. Åtminstone under den tid då Kurt Salomonson använde natten till att skriva.

Filialbiblioteket i Helge Anderssons kök

Att skriva började han med redan i tonåren, under uppväxten i Hjoggböle söder om Skellefteå. En by som, trots att den fostrat så många författare, skyggade inför litteraturen.

– Man tyckte nog att det var fint med böcker, men det fanns en ängslan för att det fanns något däri som skulle kasta den rådande ordningen över ända, att man kunde hitta idéer som inte var lämpliga.

Dessutom var de svåra att få tag på. Åtminstone tills den dag då Helge Andersson öppnade en filial till Bureås bibliotek i sitt kök.
 
– Då gick det för sig. Som storbonde var han en auktoritet i byn och därmed blev det mer accepterat att läsa. Jag tror att det öppnade upp litteraturen för många i byn. Det var nog fler än jag som var läshungriga.

Norran och stadsbiblioteket i Kiruna

Vid den tiden var Kurt Salomonson i femtonårsåldern och otrivdes med den stumma tillvaron i Hjoggböle. Litteraturen och skrivandet såg han som en möjlighet, en väg bort.

Den vägen kom att gå via matchreferat i dagstidningen Norra Västerbotten. Det hör nämligen till saken att det lokala fotbollslaget skördade framgångar på den tiden, vilket den unge Kurt Salomonson inte var sen att utnyttja.
 
Det hann bli en lång rad sportreferat och kåserier under signaturen "Mr. Kuri" innan han lämnade byn för att göra lumpen på jägarskolan i Kiruna.

– Där fanns ju också stadsbiblioteket. Jag läste oerhörda mängder böcker under den tiden, och samtidigt skrev jag ett eget tjockt bokmanus. Men det var mest romantiskt pjoller på den tiden, fantasifoster med äventyrsinslag.

av Kurt Salomonson
Vägskälet i Laisvall-gruvan

Efter tiden i Kiruna fick Kurt Salomonson anställning vid blymalmsgruvan i Laisvall. En erfarenhet som skulle visa sig avgörande för hans framtida författarskap.

– Hade jag inte åkt till Laisvall så är jag ganska övertygad om att jag ändå hade blivit författare, men jag hade nog skrivit någon slags deckar- eller underhållningslitteratur.
 
Gruvan i Laisvall inrättades under 1940-talet för att förse Sverige, och kanske framför allt Tyskland, med bly. Under krigsåren var förhållandena i gruvan miserabla och gruvarbetarna drabbades av silikos (stendammslunga).
 
De flesta av dessa arbetare var döda när Kurt Salomonson anlände till gruvan under tidigt 1950-tal. Men ett tjugotal fanns kvar.

– De skulle tvångsförflyttas till ett anrikningsverk. Boliden ville bli av med dem, ville skyffla bort den där skamfläcken. Min litteratur ändrade riktning där och då kan man säga, den tog avstamp i Laisvall. Där hade jag hittat den verklighet som jag hörde hemma i, som jag måste skildra.

Erfarenheterna från Laisvall gestaltade Salomonson senare i Grottorna, utgiven 1956.

Redaktör på Arbetaren

Sammantaget skulle det bli fyra och ett halvt år som gruvarbetare – först i Laisvall och därefter i Pershyttan utanför Nora. Under sin tid i Pershyttan blev han erbjuden en plats i redaktionen på tidningen Arbetaren. Han tackade ja, och flyttade tillsammans med Inez och deras dotter Ann småningom in i en enrummare på Roslagsgatan i Stockholm.
 
Samtidigt som Kurt Salomonson började på redaktionen så slutade kulturredaktören Lasse Bergström. Med sig hade han manuskriptet för den roman som Kurt Salomonson författat parallellt med gruvarbetet.

Omslagsbild på Kurt Salomonsons Sveket
– Lasse slutade för att börja på Norstedts och blev så småningom förlagets chef. Den första bok han gav ut var min debutroman Hungerdansen.

Efter Hungerdansen och Grottorna skrev Kurt Salomonson en rad romaner som slog upp sprickor i folkhemmets idealiserade självbild. Till exempel i trilogin Mannen utanför, Sveket och Skiljevägen, som bland annat lyfter frågor om arbetarens värde och facklig karriärism.

Novellskrivandets svåra konst

Med tiden har det blivit glesare mellan böckerna. Kurt Salomonsons senare utgivning – som Gåvan (1986) eller novellsamlingen Flickan med sagohåret (1979) – är tunnare böcker med ett tätare språk, ofta förlagda till barndomens Västerbotten. Härnäst ska det förhoppningsvis bli en ny novellsamling.

– Det är samma drivkrafter bakom mitt skrivande idag: att göra min röst hörd. Men jag har tappat ärelystnaden och inbillar mig att mitt språk har förändrats, att det passar bättre för novellformatet. Det är en oerhört svår konst. En roman kan ju innehålla slappa avsnitt men ändå vara stark som helhet, men i en novell måste varje rad ha lyskraft.

Text: Robert Jansson
Foto: Lars Åby

Priser och utmärkelser

Kurt Salomonson har tilldelats bland annat Svenska Dagbladets litteraturpris 1959, Ivar Lo-priset 1989, den statliga utmärkelsen Illis Quorum 1989, och en utnämning till hedersdoktor vid Umeå Universitet 1990.

  1. Hungerdansen

    Av: Salomonson, Kurt
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1955
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  2. Grottorna

    Av: Salomonson, Kurt
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1956
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  3. Deras vrede

    Undertitel: roman
    Av: Salomonson, Kurt
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1957
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  4. Mannen utanför

    Av: Salomonson, Kurt
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1958
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  5. Sveket

    Av: Salomonson, Kurt
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1959
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  6. Nattvandraren

    Av: Salomonson, Kurt
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1960
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  7. Skiljevägen

    Av: Salomonson, Kurt
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1962
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  8. Flickan med sagohåret

    Undertitel: berättelser
    Av: Salomonson, Kurt
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1979
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  9. Gåvan

    Undertitel: berättelse
    Av: Salomonson, Kurt
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1987
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Talbok
  10. Under resans gång

    Undertitel: en antologi
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2006
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok

Amerikahuset

Av: Karlsson, Sven Olov Tipsat av: Lars Karlsson

En oromantisk och trovärdig roman om livet på landsbygden.

Ett annat liv

Av: Enquist, P. O Tipsat av: Örjan Westberg

Från Hjoggböle och ut i världen. Drygt 70 år gammal ger Per Olov Enquist ut en bok om sitt liv. Det är en fängslande historia fylld av både ljus och mörker.

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Robert Jansson den 18 juli 2011