Vid avantgardets korsvägar
En spännande biografi som lyfter fram en skugglik karaktär i den ryska modernismen.
Det finns perioder i historien som i retrospektiv framstår som overkligt dynamiska. Då människor och strömningar mötts på vissa platser och skapat uttryck som sedan resonerat genom tid och rum.
Ljuset på en skuggfigur
Men där och då, på en plats i en specifik tid var allt högst verkligt och gick att ta på, som de fysiska strukturerna i Picassos collagetavlor som konstnären framställde 1914, när Ivan Aksionov reste till Paris. Vid den tidpunkten utgjordes den parisiska befokningen på 600 000 av 50 000 ryssar.
Vid avantgardets korsvägar är en biografi över Ivan Aksionov, en kulturpersonlighet som frekvent uppträder i marginalen av den ryska modernismen. Lars Kleberg har beskrivit honom som en skuggfigur som ständigt återkommit i sin forskning utan att lämna efter sig en helhetsbild. Nu har Lars Kleberg gett sig i kast med att visa hur han bidrog till samtidens kultur och dess debatt.
I förordet beskrivs Ivan Aksionov som en mångsidig person som arbetade över konstarternas gränser. Han var en bildad intellektuell som med sin bakgrund som ingenjör och officer delvis avvek från samtidens kulturella avantgarde.
Dynamisk och spännande tid
Utan särskilt avancerade förkunskaper om vare sig konsthistoria eller rysk litteratur följer jag som läsare med in i en dynamisk och spännande tid i fotspåren på denne avige kulturskribent. Han var skarpsynt och obekväm men genomgående synlig vid det som Lars Kleberg kallar "avantgardets korsvägar", där rörelsen genomgick viktiga förvandlingar.
Boken rör sig mellan konstformer och platser. Vi får bilder av dåtidens Kiev, Paris och Moskva och dess kulturella scener och uttryck. Det är intressant, fascinerande och bildande.
Lars Kleberg tar emot Elsa Swensons stipendium i Umeå i mars. Vi pratade med honom om hans karriär och ett Ryssland som kämpar mot spöken. Likt en del av dagens populärmusik så gav Igor Stravinskijs Våroffer upphov till skandaler och kontroverser. Upphovsmannen själv verkar nämligen ha blivit besviken annars. För ungefär hundra år sedan började en blixtrande konstellation av brittiska författare, konstnärer och intellektuella att formera sig i kvarteren runt Gordon, Tavistock och Russell Square i London. Stadsdelen heter Bloomsbury och så har också gruppen blivit kallad. 2019 års Elsa Swenson-stipendiat forskar om ryska strömningar i en omvälvande tid som påverkar oss än idag. Johan Svedjedal har skildrat människorna och spelet bakom tidskriften Spektrum i sin augustnominerade bok. Kristina Andersson på Umeå stadsbibliotek sammanfattar. Våra texter
Från Sputnik och bakåt genom den ryska kulturen
Skrivet av:
Anna Sahlén
Igor Stravinskij och upploppet i Paris
Skrivet av:
Lennart Kihlberg
Kretsen kring Virginia Woolf
Skrivet av:
Tommy Sundin
Tora Lane och ständigt aktuell rysk litteratur
Skrivet av:
Anna Sahlén
Spektrum - den svenska drömmen
Skrivet av:
Kristina Andersson
