Vårspaning på cykel

En vårig helg som inte blir som det var tänkt, kan ändå bli överraskande positiv. Vår krönikör Hans Millgård har varit ute på cykeltur i Umeå och hittat många uppmuntrande ord på vägen.

Tussilago växer i betong och asfalt
Fredagen var vikt för fågelskådning. Väderutsikterna var hyfsade och termosen stod beredd på diskbänken. En av mina kikarförsedda vänner skulle hämta mig vid åttasnåret och en annan skulle hämtas upp på vägen. Nog hade jag sett både kanadagäss och tranor trumpetande passera stan på väg norrut men nu skulle vi få se mer än så. Vi skulle hämta hem våren, den vår som fåglarna burit med sig. Så var det tänkt.

Nu blev det inte så. Nattsömnen hade havererat och kroppen ville inte upp. Mobilen låg ett handtag bort och återbudet var snabbt avklarat. Efter trekvarts halvdvala och visst förhandlande var kroppen redo. Mutad med några koppar lagom starkt kaffe och ett par skivor dinkelbröd med honung kunde vi med gemensamma ansträngningar lyfta upp skeppshultarn ur källaren och ta oss ut i det försiktiga vårljuset. På väg ut på gatan ser jag några tussilago som på ren trots trängt upp ur asfalten ut i livet.

Efter några kilometer på cykel i svagt motlut var vi ett min kropp och jag. Men jackan, som jag trodde skulle passa en pensionsmogen cyklist på vårspaning, blev en besvikelse där den hängde bland hundra andra i den sportiga butiken, som var målet för min cykeltur.

Lev! i Sara Lidman-tunneln vid Umeå centralstation
Kompensation fick jag på hemvägen. Som ett vårtecken i bokform fanns den där på en loppishylla. En överårig bok som väntade på att bli uppmärksammad, få nytt liv genom att bli läst på nytt. Vårens ljus hette den och var skriven av Karl Rune Nordkvist. Omslaget var vackert i sin enkelhet. Några hus som börjat vakna upp ur sin vinterdvala. Det blir affär av. För en tia får den följa med hem.

Ljuset som anas i omslagsbilden finns som ett hopp om förändring i berättelsens sista rader. Annars är mörkret tämligen så kompakt historien igenom. En namnlös pastor kommer till en namnlös by för väcka liv i spillrorna av en församling i upplösning och med ett kapell på väg att förfalla. Byagemenskapen haltar och handlaren är sniket rik. En endaste människa visar pastorn intresse. En ensamstående mor, hushållerska hos två ogifta bröder. Hon blir hunsad och utnyttjad och ser i pastorn en sista utväg. Ger honom värme och öppnar sin famn men han backar och sviker henne.

Det blir lördag. Jag diskar, tänker på pastorn som på väg över sjön till ett sjukbesök går igenom isen och drunknar och hushållerskans dröm om ett annat liv. Ute börjar det hagla. Ett vildsint ostyrigt haglande. På radion hörs som av en händelse Nina Ramsby tolka Barbro Hörbergs Med ögon känsliga för grönt. Jag fastnar för den andra versen;

Graffitimålning på Haga i Umeå av en morot och texten "Is that your heart I hear?"
Det regnade
men bilderna blev bra.
Det var
ett egendomligt ljus den dan.
Vi fyllde våra ögon
med ljuset
med tankarna på allt det nya.

Åter på cykeln för att säkra ytterligare några vårtecken passerar jag två tunnlar. Den första lerig och skräpig. Ute ur den passerar jag en taggad elcentral prydd med en av de morötter som en okänd gatukonstnär begåvat Umeå med. Den är fylld med de omtänksamma orden; "Is that your heart I hear?"

Den andra är Umeås stolthet, den mest liv-och lustgivande av tunnlar tillägnad Sara Lidman. Ständigt grönskande och fylld av fågelsång.

Karl Rune Nordkvists pastor borde ha fått ta del av Sara Lidmans uppfordrande testamente till oss som fortfarande kan lyssna, känna dofterna och se tecknen; Lev!

Text och foto: Hans Millgård, Umeå stadsbibliotek

  1. Vårens ljus

    Av: Nordkvist, Karl Rune
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1954
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  2. Visorna

    Av: Ramsby, Nina
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2004
    Klassifikation: Musikinspelningar: visor

    Finns som: Musik, CD/LP

Cykellycka

Skrivet av: Hans Millgård

Hans Millgård reflekterar över cyklar som kommit och gått. Särskilt minns han en Crescent i duvblått och grått - ren cykellycka.

Sara Lidman får texten att vibrera

Skrivet av: Wiveca (Vicky) Uhlander

Länge har jag tänkt läsa alla Sara Lidmans böcker om jernbanan. Den här sommaren har det äntligen blivit av! Mötet med den västerbottniska släktsagan är omvälvande – en fantastisk läsupplevelse som är privat och universell på samma gång.

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Hans Millgård den 6 maj 2013