Lokalhistorisk hjälteinsats för Grubbe och Västerhiske
Efter drygt 20 år av orubbligt engagemang och idogt fikande är den klar, byaboken om Grubbe och Västerhiske.
– Det snöade som tusan! minns Anders Lidman.
Omfattande material
– Det har varit ett intensivt år och vi har träffats flera gånger i veckan, säger Åke Fransson.
Under projektets första tio år samlade bokgruppen in material via intervjuer, böcker, tidningsartiklar och annat arkivmaterial. Arbetet bedrevs i studiecirkelform och innehöll även utåtriktad verksamhet. Materialet svällde och de insåg att de behövde avgränsa sig. Därför har den slutgiltiga boken fokus på bondelivet i Grubbe och Västerhiske.
Samlingspunkt sedan medeltiden
Han framhåller att de har haft ett vetenskapligt tillvägagångssätt i arbetet med boken, där de många källhänvisningarna är viktiga för trovärdigheten och en extra service för den som vill läsa vidare.
– Vi har gjort ett gediget arbete vad gäller referenser och källor, som inte är särskilt vanligt för den här typen av böcker.
Kopplingar till bygden
Totalt sett har ett tiotal personer varit involverade i redaktionsarbetet. Redaktionskommittén har arbetat ideellt vid sidan av yrkesarbete och familjeliv. Av de kvarvarande fem är numera fyra av fem pensionärer.
En stark drivkraft att ro arbetet i land är att de alla har starka kopplingar till bygden. Björn Olsson, Anders Lidman, Anders Löfqvist och Åke Fransson är uppvuxna i byarna här och har gått på Grubbeskolan. De vill också fylla en lokalhistorisk lucka.
– Det har inte skrivits något liknande om Grubbe och Västerhiske tidigare, säger Anders Lidman.
Något som förvånade honom var att byarna är så pass gamla; några av de äldsta byarna i Norrland som är omnämnda i skrift.
Hyllar Björn Olsson
– Grubbe och Västerhiske var ett kulturellt centrum i och med närheten till kyrkan och landshövdingebostället på Gran.
Har ni någon gång varit nära att ge upp?
– Nej, snarare tvärtom, säger Anders Lidman.
Roger Jacobsson fyller i:
– Vi förstod tidigt att det skulle ta tid och att det fick göra det. Vi vill verkligen hylla Björn Olsson som har skrivit merparten av texterna.
Stolta och glada
– Det är väl det som har gjort att vi har hållit ihop. Det är synd att många har gått bort under resans gång, säger Anders Löfqvist.
Det märks att de är stolta och glada över att äntligen hålla boken i sina händer. De hoppas att den ska hitta många läsare, inte minst historiskt intresserade i alla åldrar.
– Boken blev precis som jag ville ha den. Nu kan man släppa in ljuset i boken, säger Roger Jacobsson.
Bondeliv – Grubbe och Västerhiske byar under 1 000 år ges ut av föreningen Grubbe Västerhiske byabok.
Läs boken!
Bondeliv
Minnen från Malmen. Ett jordbrukarhem i Västerbotten på 1920-talet. Så heter den bok med 300 små texter som Julia Åberg skrivit om sitt barndomshem intill Pengfors i Vännäs kommun. På 1500- och 1600-talen jobbade staten för att Sverige skulle få fler städer. 1622 lyckades de få folk att bosätta sig på den plats som blev Umeå. Har du någonsin undrat hur det såg ut där du bor för sådär hundra år sedan, eller mer? Vännäsbor behöver inte fundera, för tack vare Inger Edebro Sikström och Tomas Sikström kan de bara gå in i databasen vannashistoria.se och se efter själva.
Julia Åberg skrev om barndomshemmet
Skrivet av:
Örjan Westberg
Umeå 400 år
Skrivet av:
Monica Linell
Bilder av ett stationssamhälles uppkomst
Skrivet av:
Inger Edebro Sikström, Annalena Hedman
