Lokalhistorisk hjälteinsats för Grubbe och Västerhiske

Efter drygt 20 år av orubbligt engagemang och idogt fikande är den klar, byaboken om Grubbe och Västerhiske.

Fyra män med glasögon tittar in i kameran, en håller i en bok. Foto: Karin Råghall
En januarimorgon 2023 kommer Åke Fransson, Roger Jacobsson, Anders Lidman och Anders Löfqvist  till Grubbebiblioteket för att bli intervjuade om boken: Bondeliv – Grubbe och Västerhiske byar under 1 000 år. Ute snöar det ihärdigt, precis som när bokgruppen – med Björn Olsson i spetsen – i ett tidigt skede av arbetet med boken berättade om områdets historia på Grubbebiblioteket 2002.

Det snöade som tusan! minns Anders Lidman.

Omfattande material

Bokomslaget till Bondeliv.
Idén att dokumentera Grubbe och Västerhiskes historia i bokform kläcktes av Björn Olsson på en byastämma 1999. Björn Olsson, idéhistoriker med stort intresse för lokalhistoria, är den som varit eldsjäl och huvudförfattare. Efter hans bortgång 2021 intensifierades arbetet med att göra boken klar och nu ingår Björns hustru, Eva Larsson, också i bokgruppen.

Det har varit ett intensivt år och vi har träffats flera gånger i veckan, säger Åke Fransson.

Under projektets första tio år samlade bokgruppen in material via intervjuer, böcker, tidningsartiklar och annat arkivmaterial. Arbetet bedrevs i studiecirkelform och innehöll även utåtriktad verksamhet. Materialet svällde och de insåg att de behövde avgränsa sig. Därför har den slutgiltiga boken fokus på bondelivet i Grubbe och Västerhiske.

Samlingspunkt sedan medeltiden

Svartvitt porträtt av en mörkhårig man med glasögon, skägg, prästkrage och knäppt prästrock. Foto Landshövding Munthes fotoalbum, Arkivet för specialsamlingar, Umeå universitetsbibliotek
Vicepastorn Johan Anders Linder på 1860-talet.
De här byarna är lite speciella i och med att de har legat nära sockenkyrkan – Backens kyrka – som har varit en samlingspunkt sedan medeltiden. Folk kom hit från hela Västerbotten, men även söderifrån. Så bygden har inte enbart präglats av jordbruk utan också av präster, köpmän, professorer och landshövdingar, säger Åke Fransson.

Han framhåller att de har haft ett vetenskapligt tillvägagångssätt i arbetet med boken, där de många källhänvisningarna är viktiga för trovärdigheten och en extra service för den som vill läsa vidare.

Vi har gjort ett gediget arbete vad gäller referenser och källor, som inte är särskilt vanligt för den här typen av böcker.

Kopplingar till bygden

Totalt sett har ett tiotal personer varit involverade i redaktionsarbetet. Redaktionskommittén har arbetat ideellt vid sidan av yrkesarbete och familjeliv. Av de kvarvarande fem är numera fyra av fem pensionärer.

En stark drivkraft att ro arbetet i land är att de alla har starka kopplingar till bygden. Björn Olsson, Anders Lidman, Anders Löfqvist och Åke Fransson är uppvuxna i byarna här och har gått på Grubbeskolan. De vill också fylla en lokalhistorisk lucka.

Det har inte skrivits något liknande om Grubbe och Västerhiske tidigare, säger Anders Lidman.

En kvinna i sjalett står mellan två kossor i ladugården. Foto: Ingemar Löfgren
Lisbeth Lämpi Antonsson i hennes och maken Eriks ladugård 1977. Samma år upphörde jordbruket.

Något som förvånade honom var att byarna är så pass gamla; några av de äldsta byarna i Norrland som är omnämnda i skrift.

Hyllar Björn Olsson

Grubbe och Västerhiske var ett kulturellt centrum i och med närheten till kyrkan och landshövdingebostället på Gran.

Har ni någon gång varit nära att ge upp?

Nej, snarare tvärtom, säger Anders Lidman.

Roger Jacobsson fyller i:

Vi förstod tidigt att det skulle ta tid och att det fick göra det. Vi vill verkligen hylla Björn Olsson som har skrivit merparten av texterna.

Stolta och glada

En man sitter på en traktor och ler in i kameran. Foto i Harry Johannessons ägo.
Hilmar Johannesson sittande på sin traktor med påkopplad tre-skärig plog. Johannessons hade sin gård vid Marklunds kurva.
Anders Löfqvist lyfter fram att de regelbundna träffarna, där de tagit del av olika personers efterforskningar, alltid har varit intressanta.

Det är väl det som har gjort att vi har hållit ihop. Det är synd att många har gått bort under resans gång, säger Anders Löfqvist.

Det märks att de är stolta och glada över att äntligen hålla boken i sina händer. De hoppas att den ska hitta många läsare, inte minst historiskt intresserade i alla åldrar.

Boken blev precis som jag ville ha den. Nu kan man släppa in ljuset i boken, säger Roger Jacobsson.

Bondeliv – Grubbe och Västerhiske byar under 1 000 år ges ut av föreningen Grubbe Västerhiske byabok.

Läs boken!

  1. Bondeliv

    Undertitel: Grubbe och Västerhiske byar under 1000 år
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2022
    Klassifikation: Historia, geografi och historiska hjälpvetenskaper
    Finns som: Bok

Arrangemang

  1. Boksläpp av Grubbe Västerhiske byabok

    Datum måndag 23 januari 2023 – onsdag 25 januari 2023
    Plats Grubbebiblioteket

    Efter drygt 20 års arbete är nu äntligen boken om bondelivet i Grubbe och Västerhiske byar klar!

  1. Julia Åberg skrev om barndomshemmet

    Skrivet av: Örjan Westberg

    Minnen från Malmen. Ett jordbrukarhem i Västerbotten på 1920-talet. Så heter den bok med 300 små texter som Julia Åberg skrivit om sitt barndomshem intill Pengfors i Vännäs kommun.

  2. Umeå 400 år

    Skrivet av: Monica Linell

    På 1500- och 1600-talen jobbade staten för att Sverige skulle få fler städer. 1622 lyckades man få folk att bosätta sig på den plats som blev Umeå.

  3. Bilder av ett stationssamhälles uppkomst

    Skrivet av: Inger Edebro Sikström, Anna-Lena Hedman

    Har du någonsin undrat hur det såg ut där du bor för sådär hundra år sedan, eller mer? Vännäsbor behöver inte fundera, för tack vare Inger Edebro Sikström och Tomas Sikström kan de bara gå in i databasen vannashistoria.se och se efter själva.