1847, året efter Fjodor Dostejevskijs debut Arma människor kom denna korta roman, ut. Återigen är miljön Sankt Petersburg. En ung man vandrar runt i staden efter att ha levt länge ensam. Han har levt knapert för att så länge som möjligt kunna klara sig på sitt lilla arv och ägna sig åt sin passion för ”vetenskapen” ostört.

Drömlik känsla

Nu är han på jakt efter en ny bostad och slukas upp av stadens gator. Han hamnar i en kyrka och får syn på en vacker ung kvinna som knäböjer och han känner en omedelbar dragning till henne. Hon kommer att bli hans nya hyresvärdinna.

Om debuten var en mer realistisk berättelse med socialt engagemang så har denna berättelse drag av den gotiska skräckromantik som författaren läst som ung. Hans far läste högt ur bland annat Anne Radcliffes och E.T.A. Hoffmanns romaner. Dessa romaner utspelade sig i medeltidsmiljö men Fjodor Dostojevskij tar med stämningen in i ett annars realistiskt Sankt Petersburg, vilket gör berättelsen något drömlik. Den drömlika känslan kommer också genom att både huvudpersonen och värdinnan delvis befinner sig i febriga förvirrade tillstånd, hon verkar dessutom lida av psykisk sjukdom.

Boken fick inte alls den uppskattning debuten hade fått, vilken hade passat in tidens uppvaknande engagemang för sociala orättvisor. Men Värdinnan bär fröet till Fjodor Dostojevskijs framtida produktion där stämningen från romantiken vävs ihop med realismen och det undermedvetna på sitt säregna sätt.