Flera har säkert sett bröderna Coens filmatisering av Charles Portis westernberättelse True Grit med Jeff Bridges och Hailee Steinfeld i huvudrollerna. Boken gavs ut på svenska redan 1969 med titeln Mod i barm, och filmatiserades samma år med John Wayne som affischnamn.

En flicka vill hämnas sin fars död

Det finns alltså många lager mellan dagens läsare och Charles Portis bok från 1966. I det här fallet är det dock för ovanlighetens skull ingen risk att den som gillar boken blir besviken på bröderna Coens film, eller tvärtom.
 
Historien i True Grit berättas av Mattie Ross, en fjortonårig flicka som bestämt sig för att ta hämnd för mordet på sin far. I 1870-talets Arkansas där sherifferna bara var marginellt mer laglydiga än dem de jagade verkar det som ett omöjligt uppdrag, men Mattie har en vilja av stål, en omöjlig ordsvada och en beryktad advokat att hota med om det behövs.

Hon bestämmer sig snabbt för att hyra sheriffen Rooster Cogburn, den mest hänsynslösa av Fort Smiths sheriffer, för att ge sig in i indianterritoriet och spåra faderns mördare. Mattie har inte en tanke på att sitta och vänta på att uppdraget blir utfört, utan är fast besluten att följa med ut i vildmarken. Med sig har hon den ystra hästen Little Blackie och sin fars stora revolver i en mjölpåse.

Det bästa med boken är berättarrösten

True grit är både spännande och komisk, men det bästa med boken är just Matties berättarröst. En fascinerande och inte alldeles sympatisk karaktär som kommer fram under historiens gång. Mattie bryr sig inte om vad som är passande för en kvinna eller ett barn att göra, utan går fram som en (mycket liten) ångvält över sin omgivning med familjens bästa och den heliga skriftens visdomsord för ögonen.

Matties inre monolog och bilden av en personlighet som byggs upp påminner om Stephen Kings Dolores Claiborne. Här ger sig Stephen King på ett för honom annorlunda sätt att skriva, en hel bok i form av en tankeström hos en udda, vresig kvinna som begått ett fruktansvärt brott. Eller har hon?

En annan kvinna värd att uppmärksammas i detta sammanhang är Iris de Ment, som sjunger ledmotivet i bröderna Coens True Grit, hymnen "Leaning on the everlasting arms". Hennes innerliga röst får tiden att stanna upp.

Sonja Viklund har ett förflutet i Umeåregionen och arbetar nu som chef på Mora bibliotek. Hon är fortfarande en ivrig tipsare på Minabibliotek och du kan läsa mer om henne i den här intervjun.