Han skriver på en gång kärleksfullt och lögnaktigt. Berättelserna är fantastiska skrönor som samtidigt tar upp de stora livsfrågorna.
Torgny Lindgren har blivit en av våra allra mest översatta och spridda författare i världen.
I en intervju i Umeå på 1990-talet fick Torgny Lindgren frågan "Varför finns det så många författare, konstnärer och musiker från Skellefteälvens dalgång och så få från Ume- och Vindelälvens dalgångar"?
"Det beror på att vi är så nära släkt med varandra allihopa", svarade han. Vi har en anmoder, eller anfader, med starka konstnärliga gener.
Det är väl en förklaring så god som någon, i Norsjö är vi alla mer eller mindre släkt med varandra. Bland Torgny Lindgrens släktingar i Norsjö kan nämnas konstnärerna Viktoria Nygren och Hildur Halleborg, orgelbyggarfamiljen Alm, organistfamiljen Lidén, författarna Petrus Höglund och Dagny Alm och många, många flera.
Språk och kulturhistoria
Torgny Lindgren är född 1938 i Raggsjö, Norsjö socken. Han blev folkskollärare i unga år och flyttade tidigt till södra Sverige. Han debuterade som författare 1965 och skrev ett antal böcker som inte rönte någon större uppmärksamhet. Under sommarloven på 1970-talet började han gå i lära hos äldre släktingar hemma i Norsjö vilka undervisade honom i språk och kulturhistoria.
I Norsjö betecknas bondskan som ett eget språk, inte en dialekt. Det sägs om en person att han talar bondska, eller att han talar svenska. På samma sätt talar man ibland också om Norsjö och Sverige som om de vore två olika länder. Detta språk och detta land återbesökte och återerövrade Torgny Lindgren.
Med detta i bagaget slog han igenom som stor författare med romanen Ormens väg på hälleberget 1982. Att återfinna sin hembygd och en ort att skriva om har betytt mycket för flera författare. Göran Tunström till exempel, vann sin storhet som författare när han började skriva om Sunne.
Skildrar livsgåtor genom Norsjöbyarna
Efter genombrottet med Ormens väg på hälleberget utspelar sig flera av Torgny Lindgrens böcker i Norsjö. Han skildrar livsgåtorna genom de märkliga människorna i de små Norsjöbyarna. De till synes udda människorna i denna avlägsna avfolkningsbygd blir universella speglingar av livet.
Han har också blivit en av våra allra mest översatta och spridda författare i världen. Hans böcker har översatts till mer än 30 språk. Det finns bland annat sex titlar översatta till rumänska och de säljs i stora upplagor. Att Torgny Lindgren, till skillnad från Sara Lidman, egentligen inte skriver på dialekt har säkert bidragit till hans internationella spridning.
I ett radioprogram här om året berättade Torgny om sina turnéer på kontinenten och han sa bland annat "Vilken bra tysk författare jag är! I mina öron låter det ibland bättre när jag högläser ur en tysk översättning av mina böcker än när jag har uppläsning av dem på svenska."
Verkliga namn, påhittade händelser
Författare som skildrar sin hembygd och skriver om verkliga händelser därifrån, får ibland människor att känna sig utpekade och kanske även svartmålade. Så var till exempel fallet med Sara Lidmans första romaner. I Torgny Lindgrens berättelser figurerar ofta människor med sina verkliga namn och bor där de bodde i verkligheten, men händelser som skildras har i själva verket aldrig ägt rum.
I Torgny Lindgrens Norrlands Akvavit kan man bland annat läsa om smeden i Flakabacken och hans tio döttrar. Alla Norsjöbor förstår naturligtvis genast att det är Per-Smed som porträtteras. Han hade i verkligheten dock bara tre barn, en son och två döttrar. Per-Smed har bland annat smitt lampkronorna i Norsjös kyrka.
Novellen I Brokiga Blads vatten, ur samlingen med samma namn, nämns en lång rad gamla Norsjöbor vid sina verkliga namn och den novellen blev det stora samtalsämnet i Norsjö det året. Det diskuterades livligt vad som kunde vara sant och inte om personerna som figurerar i novellen.
Spekulationer, kärlek och lögn
Har prins Eugen bott på Lydias pensionat i verkligheten? Det gjorde han nog aldrig. Brukade verkligen den blinde Klaes Harnesk spela musik av 1600-talstonsättaren Buxtehude? Det är nog mycket möjligt, Klaes var fantastiskt begåvad.
Några av personerna i novellen var nästan bortglömda när de fick nytt liv genom Torgny Lindgren. Min egen mamma sa sedan hon läst I Brokiga Blads vatten: – Rostfria Karlsson hade jag glömt att han fanns, men han var flera gånger till mitt föräldrahem i Petikträsk på 30-talet.
Torgny Lindgren beskriver ofta sina personer på en gång kärleksfullt och lögnaktigt. I en annan radiointervju talade han om ordet rementér från Norsjöbondskan. Enligt honom har inte ordet någon motsvarighet i vare sig svenskan eller andra språk. Ordet kan närmast översättas med frasen att ljuga riktigt stort och vackert och är ett centralt tema i Torgny Lindgrens författarskap.
Filosofiska och religiösa bottnar
Hans berättelser är fantastiska skrönor, vilka ofta fullständigt lämnar det realistiska planet samtidigt som de beskriver de stora livsgåtorna.
Ta till exempel den underbara men fullständigt lögnaktiga novellen om den sovjetiska blomsterhyllningen av artonde graden till Thomas Manns begravning. I dessa vackra lögner finns många filosofiska och religiösa bottnar. För den som kan sin Bibel och sina tyska filosofer får Torgny Lindgrens berättelser ytterligare dimensioner, men de är alls inte nödvändigt för att texterna skall ge glädje och eftertanke.
Med en biblisk formulering brukar det sägas att det är svårt att bli profet i sin hemby, men det gäller dock inte Torgny Lindgren som är populär och uppskattad i Norsjö. En sak i fråga om religionen ställer sig dock Norsjöborna lite frågande inför. Torgny Lindgren är nämligen sedan många år katolik. I Norsjö talas det lite undrande över att "han ha ju kånvertére".
Torgny Lindgren blev medlem av Svenska akademien 1991 och han har även tilldelats ett flertal litterära pris. Hans samlade verk uppgår nu till 22 titlar.
Åkes favoritnoveller av Torgny Lindgren:
* Novellen I Brokiga Blads vatten, som dessutom innehåller hissnande konstteoretiska diskussioner mellan Prins Eugen och Brokiga Blad. Detta borde vara obligatorisk läsning på alla kurser i konsthistoria.
* Selma och Verner. Om hur Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam korsar Vättern gående. Selma går på sjöns botten medan Verner går ovanpå vattnet, likt Jesus. Novellen ingår i samlingen Berättelserna från 2003.
* Skräddar Molin. Han som sydde vanskaptkostymerna vilka ingen köpte och istället började sy bonaderna med texter som ”Fröjden eder med bävan”. Novellen ingår i samlingen Merabs skönhet från 1983.
