Tokar, dumbommar och visa män

Gränsen mellan klokhet och galenskap är ibland mycket tunn. I litteraturen finns en rad kända och okända tokar som i sina besynnerliga handlingar och stolliga repliker ibland framstår som särdeles klarsynta.

Mullah Nasruddin rider baklänges på en åsna
Nog finns tokarna idag precis som de alltid har funnits. Skiftande i form och skepnad och med högst varierande tokskap. Ordböckerna ger olika alternativ: underbegåvad, enfaldig, vettlös eller lätt vansinnig person, skämtare, upptågsmakare, skojare.

Den mytomspunne Mulla

En av de mest berömda och mytomspunna tokarna är Hodja Nasruddin, ibland kallad Mulla Nasruddin. Historierna om honom är många. I Turkiet skall hans grav finnas och det hålls varje år en Nasruddinfestival, trots att ingen egentligen vet vem han var eller om han alls har funnits. I en del historier framstår han som en fattig tokdåre, i andra som en lärd man i hovkretsar.

Några småknattar lekte hemma hos Mullan och en av dem frågade hans lille son: "Vad är en aubergine?" Sonen svarade genast: "En lila kalv som inte har öppnat ögonen." Vild av glädje lyfte Mullan upp honom i famnen och kysste hans huvud och fötter. "Hörde ni? Precis som sin far! Och jag har INTE lärt honom det - han hittade på det själv!"

Det här en av 370 sagor som Idries Shah samlat och som Claes Hylinger tolkat i Den oefterhärmlige Mulla Nasruddin. Mulla, eller Hodja som han kallas i Turkiet och på Balkan, betyder en lärare av religiöst slag. När Mulla ställs inför ett problem eller hamnar i knipa har han alltid en oväntad lösning till hands.

"Varför inte tänka tvärtom?" är uppmaningen han riktar till oss som lyssnar eller läser. Lennart Aschenbrenners skissartade och drastiska illustrationer är en suverän kontrast till den koncentrerade och avskalade texten.

Tokarna lär oss saker om oss själva

Fariba Bezaghian som arbetar som biblioteksassistent på Stadsbiblioteket är uppvuxen med historier om Mulla Nasruddin. Här är en av hennes favoriter:

En natt ser alla i gränden att Mullah är strängt upptagen med att leta efter något utanför dörren till sitt eget hus. Han går böjd mot marken, fram och tillbaka under gatulyktans ljus. De frågar: "Mullah, vad letar du efter"? Mullah letar efter sin husnyckel. De passerande vill hjälpa Mullah och gör samma sak. Nu är det fler som letar efter nyckeln. Till slut frågar de igen: "Mullah, Är du säkert på att du har tappat din nyckel här och inte någon annanstans"? Mullah svarar: "Nej, men det är ljust precis här".

Lyktstolpe som lyser upp mörkret
– I den här lilla berättelsen spelar den mörka natten, gatulyktan, ljuset under gatulyktan och husets dörr en levande roll. Här får till exempel natten starka relationer till oss som vi inte visste om. Mullah får mig att hitta överraskande relationer till min omgivning och det är då leendet kommer, berättar Fariba.

Gynnsam jordmån för tokar

I Skälmen från Bokhara av Leonid Solovjev återkommer Mulla till sin hemstad Bokhara efter en mångårig exil. Han är fast besluten att ta hämnd på den nye emiren som på några år lyckats fördärva staden och ruinerat dess befolkning.

Och han gör detta med besked. Om hans rykte är smått mytiskt i början av berättelsen har han definitivt uppnått kultstatus när han befriat sin älskade Gjuldjan ur emirens harem och med henne på sin åsna beger sig mot nya äventyr.

På vissa platser verkar jordmånen vara särskilt gynnsam för tokar och dumbommar. Hela byar och städer tycks invaderade av knäppgökar. Som Tälje i Sverige, Bemböle i Finland och Chelm i östra Polen.

Den stulna månen

I Chelm speglar sig månen en kväll i en vattentunna. Någon får syn på den och lägger genast locket på för att den inte ska smita. När morgonen kommer och tunnan öppnas är månen försvunnen och byborna antar att den blivit stulen.

En annan gång har snö fallit över byn och täckt den med en bordduk av silver, glittrande som av pärlor och diamanter. Hur ska man rädda härligheten från att bli nedtrampad? I Isaac Bashevis Singers barnbok Geten Zlateh och andra sagor får man svaret. Maurice Sendak som har gjort bokens illustrationer har fångat det lätt svagsinta draget hos figurerna på ett ömsint inkännande sätt.

Omslag: Torsten Kassius bok Den gamla fabeln om Tälje tokar
Tokarna finns i hela världen

Toksagornas toksaga har Den gamla fabeln om Tälje tokar kallats och skrevs i slutet av 40-talet av Torsten Kassius. Männen från Tälje som fått ett rykte om sig att vara både kloka och älskvärda blir kallade till det fjärran Kohistan som rådgivare.

En ung och skön budbärerska sänds efter en tid ut för att få männen tillbaka. De tituleras numera som högt aktade visirer men hon lyckas efter några dagars strapatser få med sig dem hem igen. Poeten Gunnar Ekelöf skrev entusiastiskt om den förunderliga boken "så fylld av nojs och skämt och av ett slags oefterhärmligt oförarglig liderlighet".

Berättelser om tokar och dumbommar återfinns i land efter land och i olika världsdelar. Berättelser som vandrat, bättrats på, givits lokal prägel och hållits vid liv under århundraden. Ingen kan hävda äganderätten till dem. De lånas för att brukas och föras vidare som en del av den stora berättelse vi alla tillsammans utgör.

Text: Hans Millgård, Umeå stadsbibliotek

  1. Geten Zlateh och andra sagor

    Av: Singer, Isaac Bashevis
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1978
    Klassifikation: Tysk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  2. Lägga patience

    Av: Ekelöf, Gunnar
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1969
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  3. Tälje tokar och andra tokar

    Av: Petré, Maja
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1989
    Klassifikation: Skönlitteratur på svenska för barn

    Finns som: Lättläst
  4. Svenska folksagor

    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Hans Millgård den 12 april 2010