Tinande permafrost och Arktis framtid

Vi har pratat med forskaren Margareta Johansson om hennes passion för Arktis och om vår tinande permafrost. Vi passade också på att diskutera mammutar i Sibirien och hur ett långsiktigt miljötänk skulle kunna rädda jorden.

Illustration av permafrostens utbredning i Sverige
Ungefär här finns den mesta permafrosten i Sverige. Bild: Anna Östman
I november 2017 kom en gemensam varning från tusentals forskare världen över. De varnade för att vi tillsammans gör alldeles för lite för att motverka en stor miljökatastrof. 25 år tidigare formulerade ungefär 1700 forskare en liknande varning, men nu har hoten blivit allvarligare och har enat runt 15 000 forskare från 184 av världens 195 länder.

Vi har också hunnit bli två miljarder fler människor sedan 1992, som bidrar till global uppvärmning, skövlar skog och konsumerar stora mängder kött.

Uppvärmningen accelererar

Att vår planet värms upp har fått många konsekvenser. En av dem är att sådant som under lång tid har varit fruset nu tinar upp, bland annat stora delar av norra halvklotets året-runt-frusna mark, även kallad permafrost.

Temperaturen kan i dessa områden variera under året, men mark som är frusen i två år eller mer kallas för permafrost. Ofta finns det ett lager med tinad mark ovanför permafrosten under den varmare delen av året, som kallas för det aktiva lagret.

När denna tjäle försvinner ur marken börjar växter med djupare rotsystem frodas. Vid plantornas rötter trivs mikrober som livnär sig på kol i marken och de frigör då mer koldioxid och metan till atmosfären. Dessa växthusgaser kommer på så sätt att bidra till planetens uppvärmning. Tinande permafrost bidrar troligtvis till att accelerera den globala uppvärmningen.

Permafrost i Sverige och världen

I Sverige finns permafrost till exempel i Abisko och i bergskedjan Skanderna. Det berättar naturgeografen Margareta Johansson, som gör fältarbete i Abisko. Hon arbetar nu som forskningskoordinator på Lunds universitet och samordnar forskningsresultat från 83 forskningsstationer i 20 olika länder. Projektet heter Interact och deras 100-miljonersbudget kommer från EU.

– Vi ser till att data blir tillgängligt för forskare och beslutsfattare i resten av världen. Vi jobbar också för att forskningsstationerna ska bli mer lättillgängliga för forskare.

Tinande permafrost är uppenbarligen dåligt på många sätt, så kan jag som privatperson göra något åt saken?

– Tinande permafrost leder till många utmaningar såsom problem med infrastuktur, troligt ökande växthusgaser, förändringar i vattenresurser. Som privatperson är det svårt att göra direkta insatser för att minska uppvärmingen av permafrosten. Däremot så är det främst lufttemperaturen som styr hur snabbt permafrosten tinar, så indirekt kan alla hjälpa till genom att minska sina utsläpp.

Genforskare vill också rädda Arktis

Margareta Johansson ler mot kameran i täckjacka och solglasögon
Margareta Johansson i Abisko. Foto: privat.

Enskilda forskare gör alltså vad de kan, men det är bara med en gemensam ansträngning som människor kan stoppa uppvärmningen och minska uppvärmningens takt. Särskilt ryska forskare har några intressanta hypoteser om hur vi skulle kunna behålla mer permafrost. Det handlar till exempel om att försöka öka jordens reflektionsförmåga, så att mindre solljus absorberas av jorden.

I Pleistocene park i Sibirien försöker forskaren och projektledaren Sergei Zimov få mammutstäppen att breda ut sig på nytt, med hjälp av stora växtätare som hästar, bisonoxar och mammutar. När mer växtlighet äts upp av fler och fler djur, reflekterar jorden mer solljus och absorberar mindre värme.

Just nu finns det många arter av både växtätare och köttätare i parken, men i projektet återstår också att väcka upp den ullhåriga mammuten från utrotning genom att skapa ett embryo och låta det växa i en elefants livmoder. Även om detta skulle lyckas, så återstår det många år innan mammutar lever i Sibirien igen.

Margareta Johansson tror däremot inte just det här ryska projektet är lösningen på dagens tinande permafrost.

– Pleistocene park-projektet i Sibirien är ett spännande projekt som tänker utanför boxen. Jag har dock svårt att se att det här är framtidens lösning på uppvärmningen av marken i Arktis, säger hon.

Ett viktigt och givande arbete

Trots den stora utmaningen, eller kanske på grund av den, finns det mycket som fascinerar Margareta Johansson med hennes jobb.

– En av de stora förmånerna med mitt jobb är att jag arbetar med många väldigt duktiga forskare och stationsföreträdare. För att vi ska kunna stävja uppvärmingen av permafrostområden i Arktis så behöver alla hjälpa till. En stor och viktig uppgift som jag och mina kollegor har är att nå ut till allmänheten med våra resultat från Arktis och försöka motivera till att tänka långsiktigt. I övrigt är det Arktisk generellt som fascinerar mig. Det är ett spännande område.

Lyssna på ett inslag av P4 Malmöhus där Margareta Johansson berättar om sitt arbete

Läs mer om Permafrost och albedo (reflektionsförmåga) på svenska Wikipedia.

För Lunds universitets magasin berättar Margareta Johansson mer om projektet hon samordnar. Läs en personlig intervju med henne på Polarisen.se. På Lunds universitets webbplats hittar du all hennes forskning.

Läs mer om Interact på deras webbplats. Håll koll på permafrost med hjälp av gtnpdatabase.org. Läs mer om Pleistocene park på engelska Wikipedia.

Boktips

  1. Mammutens återkomst

    Av: Kornfeldt, Torill Tipsat av: Tommy Bildström

    Både att låta bli och att återskapa utrotade arter kräver ställningstagande i etiska frågor. Torill Kornfelt har intervjuat forskare som jobbar med gammalt dna och modern genteknik.

Fackböcker och romaner om Arktis

  1. Arktis

    Undertitel: liv i en värld av is och snö
    Av: Heintzenberg, Felix
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2016
    Klassifikation: Biologi

    Finns som: Bok
  2. Arktis

    Undertitel: en gränslös värld
    Av: Nordin, Torgny
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2001
    Klassifikation: Polarländerna

    Finns som: Bok
  3. Upptäck Nordens Arktis

    Av: Körberg, Ingvar
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2016
    Klassifikation: Polarländerna

    Finns som: Bok
  4. Expeditionen

    Undertitel: min kärlekshistoria
    Av: Uusma, Bea
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2014
    Klassifikation: Polarländerna

    Finns som: Bok
  5. Mammoths

    Undertitel: ice age giants
    Av: Lister, Adrian
    Språk:
    Engelska
    Publiceringsår: 2014
    Klassifikation: Paleontologi

    Finns som: Bok
  6. Hetta

    Av: McEwan, Ian
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2010
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska

    Finns som: Bok
  7. The north water

    Av: McGuire, Ian
    Språk:
    Engelska
    Publiceringsår: 2016
    Klassifikation: Engelsk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  8. Ödemark

    Av: Yrsa Sigurðardóttir
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2013
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från isländska och färöiska

    Finns som: Bok
  9. Evig natt

    Undertitel: en arktisk spökroman
    Av: Paver, Michelle
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2011
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska

    Finns som: Bok
  10. Minnet av vatten

    Av: Itäranta, Emmi
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2017
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från finska

    Finns som: Bok

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Anna Östman den 15 oktober 2018