Rymdfarkosten Otōsan är på väg till exoplaneten Vial, en planet utanför vårt solsystem. Där ska de börja ett nytt liv., långt bort från kriget på jorden.

Storasyster Gladys minns jorden. Krigen. De tusentals människor som skulle blivit räddade ombord på Otōsan, och rest till Vial.

Att längta efter mamma

Nu är det bara hon och Keaton. Gladys måste vara både syster och mamma. Ibland blir hon så less, klarar inte av honom. Då vandrar hon runt i Otōsans alla korridorer och öde salar.

Lillebror Keaton har aldrig sett jorden. Han älskar Gladys berättelser om deras mamma, hjälten, som snart ska komma tillbaka. Keaton är rädd för allt utanför deras lilla hytt. Allt ska vara samma. Hela tiden.

En dag upptäcker syskonen att de inte längre är ensamma på Otōsan.

Till Vial är definitivt läsvärd. Det är spännande att parallellt med nuet ombord på rymdfarkosten följa Gladys sista tid på jorden, och hur syskonen blev ensamma på Otōsan.

Jag hör ensamheten som Gladys känner i varje ord. Dras med av mammans desperata försök att rädda sina barn, och Keatons kamp att hålla fast vid den enda person han känner - Gladys.