Te – en värld i sig

"Te är kanske den enklaste drycken av alla att åstadkomma, näst efter vatten, om du bara sätter dig in i grunderna för hur du får till ett gott te" utlovar vår skribent. Resan går från våra lokala kaféer, via England och Mexiko, till Singapore.

Temuggar och löst te Foto: StockSnap, Pixabay
Krönikan skrevs 2008 och uppdaterades 2019.

Finns det något bättre, särskilt under hösten när mörkret och kylan sänker sig över våra breddgrader, än att brygga sig en stor kanna te och kura ihop sig i en fåtölj med sin favoritkopp i handen och läsa en god bok?

Att gå på lokal för att dricka te kan däremot ofta vara ett lotteri. Vi tedrickare har länge varit åsidosatta på restauranger, caféer och andra offentliga sammanhang. Om det alls serveras något te, har vi varit hänvisade till tepåsar av papper innehållande "te" endera av karaktären som nedsättande kallas "schampo-te", något obestämbart svart te eller Earl Grey, i någon typ av pulverform. Detta serveras ofta med antingen ljummet eller skållhett vatten i alltför små kaffekoppar.

Men nu håller något på att hända och kanske kan vi tacka kaffe-konnässörerna för det. Allt fler av de etablissemang som håller sig med egna baristor och serverar kvalitetskaffe av olika fasoner, upptäcker teet som likvärdigt serveringsalternativ för oss som av olika anledningar väljer bort kaffe. Nu kan jag allt oftare välja mellan lösviktsteer av alla ursprung, kulörer, kvalitéer och smaker. Dessutom får jag det ofta bryggt i kanna, alternativt bryggt direkt i tillräckligt stora koppar eller glas.

Själv lärde jag mig dricka te i England. Jag var 15 år och på resa med en ungdomskör. Vi bodde inackorderade hos en kyrkoherdefamilj och där dracks det alltid te, förstås, och jag som aldrig ville ha te hemma tog emot vad som bjöds och upptäckte att det var gott. Var, om inte i England, ska man väl annars lära sig att dricka te?

Väl hemma igen fortsatte jag av bara farten och snart började jag botanisera bland alla olika smaksatta teer. I gymnasiet hörde det till ritualerna i de kretsar jag umgicks i att dela på en tesil eller tekula tillsammans med de mackor och kladdkakor vi satte i oss. Det gick till så att vi kokade upp vatten, fyllde en tesil eller tekula för en kopp med teblad som sedan gick laget runt: vi doppade tesilen någon minut i sin egen kopp och langade sedan vidare silen till bordsgrannen och så vidare tills alla hade fått.

Med åren har jag så småningom börjat upptäcka hur te verkligen kan smaka, när jag brygger riktigt bra te på rätt sätt. Det är förvisso skillnad på te och te. Visst finns det många goda smaksatta teer, från klassikern Earl Grey till nya, djärvare blandningar. Men det finns också sådana teer som gör skäl för öknamnet "schampo-teer", som en god vän till mig så träffande har beskrivit dem.

Genomskinlig temugg med lime bredvid Foto: stevepb, Pixabay
När jag har rest i olika länder har jag som tedrickare ofta kunnat göra intressanta iakttagelser. Det är klart att jag som vanlig turist för det mesta blir serverad samma blaskiga pås-te på de flesta hotell i världen, men några erfarenheter har stuckit ut och blivit kvar i mitt minne. När jag återvänt till England har jag till exempel besviket fått konstatera att den en gång så stolta tekulturen numera tycks ha changerat. En majoritet av allt te som konsumeras där lär vara i form av tepåsar.

I Mexiko, som inte verkar vara någon stor te-nation och förvånande nog inte heller kaffenation (det är tepåsar och "café americano" som gäller på de flesta ställen), måste gästerna säga till särskilt om vi vill ha svart te, "té negro", annars blir vi med automatik serverade grönt te. I Singapore dricks förstås mycket grönt kinesiskt te eftersom 77 procent av befolkningen är av kinesiskt ursprung, men på de små malajiska kaffeställen som kallas "kopi tiam", serveras starkt svart te, ofta från Malaysia eller Ceylon. Dessutom serveras det blandat med sötad kondenserad mjölk och en rejäl klick socker.

Även om jag aldrig skulle ha i socker eller kondenserad mjölk när jag själv lagar te, är det en upplevelse att dricka te på malajiskt vis. Att dricka te är inte bara att släcka törsten, värma strupen eller ta en uppiggande tein-kick*. Att dricka te är att träda in i en upplevelse utanför tiden, av kontemplation och vederkvickelse. Te fordrar enkelhet, omsorg och eftertanke.

Men tro nu inte att te är krångligt och besvärligt att tillreda. Te är kanske den enklaste drycken av alla att åstadkomma, näst efter vatten, om du bara sätter dig in i grunderna för hur du får till ett gott te. Några av mina personliga vardagsfavoriter bland teer är:

Assam TGFOP – ett utmärkt indiskt svart frukostte med kraftig smak, passar att servera både med och utan mjölk.

Kooh-i-noor BOP – ett svart allroundte från Ceylon med fyllig smak som passar vid alla tillfällen.
Lapsang Souchong – ett kinesiskt svart, naturligt smaksatt te med mycket utpräglad smak av rök och tjära, perfekt på eftermiddagen en kall vinterdag.

Jasminte – ett kinesiskt grönt te naturligt smaksatt med jasminblommor, med ljuvligt blommig smak och doft, som allra helst ska avnjutas på kvällen.

Som avslutning på denna personliga betraktelse över te, av en amatör på området men som sedan länge är en hängiven tedrickare, vill jag rekommendera den som vill lära sig mer om te att studera innehållet i nedanstående webbplatser och böcker. Det kan du göra efter att först och främst att börjat utforska teets rika och komplexa värld: varför inte prova ett nytt te redan idag?

*Tein kallas den uppiggande substans i te som motsvaras av koffein i kaffe.

Terådet (bakom står leverantörerna av Lipton, Twinings och Kobbs) vill sprida information och kunskap om te. De utser även Årets Teställe och Årets Tepersonlighet.

UK Tea Council är en oberoende icke-vinstdrivande organisation som har massor av information om te på engelska.

  1. Te

    Undertitel: [lär känna teets historia, teplantager, tesorter och tillagning ...]
    Av: Wachendorf, Viola von
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2007
    Klassifikation: Mat och dryck
    Finns som: Bok
  2. Te

    Av: Slavin, Sara
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1998
    Klassifikation: Mat och dryck
    Finns som: Bok
  3. Te som konst

    Av: Siggstedt, Mette
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1996
    Klassifikation: Mat och dryck
    Finns som: Bok
  4. Tekult och tekultur

    Av: Conradson, Birgitta
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1994
    Klassifikation: Mat och dryck
    Finns som: Bok
  5. Stora teboken

    Av: Wigardt, Otto
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1992
    Klassifikation: Mat och dryck
    Finns som: Bok
  6. En liten bok om te

    Av: Mellor, Isha
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1989
    Klassifikation: Mat och dryck
    Finns som: Bok
  7. Boken om te

    Av: Okakura, Kakuzo
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1977
    Klassifikation: Teknik, Industri, Kommunikationer
    Finns som: Bok
  8. Afternoon tea

    Undertitel: scones, muffins, sandwiches, lemon cake, hemgjord marmelad och världens godaste te
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2001
    Klassifikation: Mat och dryck
    Finns som: Bok
  9. Green gold

    Undertitel: the empire of tea
    Av: Macfarlane, Alan
    Språk:
    Engelska
    Publiceringsår: 2003
    Klassifikation: Mat och dryck
    Finns som: Bok
  1. Te : från Sencha till Lapsang

    Av: Bjerke, Petter Tipsat av: Astrid Wolff Feychting

    Det här är boken som innehåller allt du någonsin velat veta om te, men inte vågat fråga.

  1. Te : från Sencha till Lapsang

    Tips Av: Bjerke, Petter Tipsat av: Astrid Wolff Feychting

    Det här är boken som innehåller allt du någonsin velat veta om te, men inte vågat fråga.

  2. Sideways

    Tips Tipsat av: Anette Lindström

    Gillar du en trevlig filmupplevelse, god mat och gott vin är Sideways filmen för dig.

  3. Fermentera, sylta och ta hand om årets skörd

    Artikel Skrivet av: Maria Engström

    Hösten står i startgroparna och skördetiden är här. Vi tipsar om de senaste böckerna som inspirerar dig att konservera skörden på bästa sätt för att kunna njuta av sommarens smaker långt framåt vårkanten.

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Astrid Wolff Feychting den 30 september 2008