Yeong-hye är huvudpersonen som i bokens tre delar porträtteras genom sin make, sin svåger och sin syster. Läsaren får egentligen aldrig höra Yeong-hyes egen upplevelse av sin plötsligt valda vegetarianism.

Ojämlika relationer

Genom makens ögon lär vi känna Yeong- hye som traditionell fru. Att hon plötsligt en dag efter en dröm slutar äta kött och börjar kontrollera sin kropp genom maten är fullständigt obegripligt för omgivningen. Detta val drar igång en spiral av obehagliga händelser och påverkar Yeong- hyes relationer till sin omgivning.

Genom hot och våld försöker omgivningen tvinga Yeong hye att börja äta kött vilket blottlägger ojämlikheter i familjerelationerna. Yeong- hye drivs av sin envishet längre och längre in i en egen fantasivärld. Hennes motstånd blir också hennes fall.

Köttslig växtlighet

I andra delen, genom svågerns ögon, blir Yeong-hye en erotiskt blomstrande kvinna. Det blir Yeong-hyes kärlek till naturen och ickeköttätande som ger ett oväntat köttsligt perspektiv på växtlighet. Svågern är konstnär och ser Yeong- hyes förvandling som en erotiskt laddning som skulle passa i hans nya vidoeinstallation. All denna vurm för växtlighet ger en slags köttig inramning till denna bokens andra del.

Att Yeong- hye inte är riktigt frisk visar sig redan i första delen. I tredje delen får vi följa systerns kamp för att ge henne ett drägligt liv på det mentalsjukhus Yeong- hye slutligen hamnar på. Hon har nu gått in i ett vegetativt tillstånd i sin önskan om att bli ett med naturen.

Makt och motstånd

Det är en väldigt speciell och drabbande berättelse med magisk laddning. Språket är fantastiskt. Boken är suggestiv och helt omöjlig att lägga ifrån sig. Det är dock ingen bok om att välja bort kött, det är en bok om makt och motstånd om kontroll och frihet.

Vegetarianen belönades med det internationella Man Booker Price 2016 och kom ut redan 1997 i författarens hemland Sydkorea.