Du som inte går i taket för talspråk och floskler, eller för amatörmässiga foton, hittar här en underbar liten faktabok om en unik sorts dryck, som tros ha fått sitt namn från staden Jerez de la Frontera i södra Spanien.

Författarna börjar med att exakt beskriva mina fördomar om detta förstärkta vin. Mina tankar går direkt till den amontillado som jag personligen bara förknippar med mammas ädelostsås. Sedan kommer jag att tänka på vad som brukar hända när Niles Crane hälsar på sin bror Frasier i tv-serien med den senares namn. Det visar sig att det tydligen finns en sherry för alla tillfällen, både i sällskap med mat och snacks, eller som en godsak på egen hand. 

En dagdröm om jäst

När lärdomarna som Sara Ekselius och Johan Wirén delar med sig av har sjunkit in en smula, svävar mina tankar i utrymmet mellan sherryfat och jästtäcke. Där under ytfloret i bodegans lagringsutrymme utvecklas en fino som har alla mina favoritsmaker i bakgrunden, för det är ju trots allt min egen jästdoftande dagdröm. Författarna har smittat mig med sin vetgirighet.

Jag är så petig med språk att jag inte ens kan förmå mig att ta med boktitelns utropstecken i min tipsrubrik, men jag rekommenderar trots det att låna och läsa alla dessa fina små reportage från Andalusien.