Ett gäng gamla kompisar har återträff efter flera år utan att ha setts. Träffen är anordnad av deras gemensamma, excentriska kompis Walter i ett avskilt lyxhus, ute i skogen vid en sjö, som han kommit över för en vecka. Väl där börjar orsaken till återträffen uppdagas och nu är det inte ett kärt återseende som står för dörren. Kompisgänget kommer behöva sätta sin vänskap, och grepp om verkligheten, på prov för att överleva.

Imponerande illustrationer

Detta är otroligt vackert illustrerat, jag brukar vara kinkig på den punkten men denna serie får högsta poäng. Bilderna är suggestiva, handmålade (läs: digitalt målade) och har en perfekt balans mellan verklighetstrogen återgivning och måleriskt abstrakt. Jag tror det är första gången jag ser en illustratör som lyckas gestalta obeskrivlig, ogripbar skräck, vilket många Lovecraft-tolkare försökt och misslyckats med.

Karaktärerna får ta mycket plats och känns mänskliga, de agerar som jag tror jag själv skulle bete mig i deras situation. Det är trots allt det mellanmänskliga som är fokuset i berättelsen, vad har de alla haft för relation med excentriske Walter? Sakta läggs pusselbitarna på plats genom framåt- och tillbakablickar i de olika karaktärernas liv. Den enda lilla kritiken jag har är att jag bland tappar bort vem som är vem av karaktärerna i de suggestiva bilderna men det tror jag får stå för mig.

Oförutsägbarhet och spänning

Det är en intensiv bladvändare. Känslan av total oförutsägbarhet och spänning som hänger kvar efter att ha läst sista sidan är såklart frustrerande men bara på bra sätt. Del två släpps denna vecka och jag ska ha den!