Mer än en miljon svenskar emigrerade till USA under perioden 1840-1920. Författaren Lars Nylander berättar om en utvandrarfamiljs öden. Mycket av historien är naturligtvis förlorat eftersom människor har dött, brev och foton har förstörts och minnen bleknat när mer än hundra år har passerat.

I det här fallet har författaren haft tur eftersom han har haft tillgång till brev som skickats av emigranterna hem till släktingar i Sverige. Breven vittnar om längtan och saknad efter dem som blev kvar. Det handlar också om hur livet blev för utvandrarna i det nya landet. Man längtar efter att ses, men kommer aldrig att få träffas igen. Det man har att se fram emot är att mötas i nästa liv.

Den egna släkten

Det var författarens farfars farfar, som också hette Lars Nylander, som blev kvar i Sverige när resten av familjen lämnade landet under senare delen av 1800-talet. Hans far och mor, fyra syskon, två av hans barn och en systerdotter emigrerade. Författaren har lyckats samla in 80 brev som skickats under nästan 70 år, från 1883 fram till 1950.

Författaren har arbetat i tre år med boken och alla breven finns med. För Lars Nylander är det en personlig berättelse om hans släkt, men det är mycket intressant läsning för alla med emigranter i släkten. Boken är illustrerad med många bilder från släkten. Författaren har ett brinnande intresse för historia och släktforskning och arbetar nu på Hälsingslands museum.