När Rebecka Åhlund är tio år dör hennes pappa. Han tar sitt liv, 45 år gammal. I nutid har hon själv hunnit bli nästan lika gammal. Hon har flyttat hem till Sverige med man och två barn, efter sju år i London. 

Nutid och minnen

Tomrummet och sorgen bär hon med sig, behovet att skriva likaså. Hon skriver om sig själv, försöker skriva fram sin pappa, sitt trauma. Men hur hon än vrider och vänder på orden når hon inte dit hon vill, tycker hon. 

Men oavsett om resultatet blivit det avsedda, är Någon måste vattna tomaterna en sympatisk bok om  att vara barn, att ha en annorlunda pappa och sen en pappa som inte längre lever. Genom nutid och minnen skriver hon om hur det påverkat henne och fortsätter att påverka henne.

Formuleringarna är fyndiga och välformulerade, texten rak och ofta rolig, trots allvaret den tar upp. Rebecka Åhlund ger sorgen och dess följder en plats i vardagen. På samma avväpnande sätt utforskar hon flera ämnen, inte minst existentiella frågor kring psykisk ohälsa och vilka vi är i oss själva och på grund av andra.

Finns också som e-bok.