En morgon är Aksel död. Sambon Carolina och deras åtta månader gamla bebis hittar honom i hans säng. 

Starkt och välskrivet

Låt oss hoppas på det bästa är Carolina Setterwalls personliga berättelse i romanform om sorg, om kärlek och relationer, tillvarons stress och ensamheten i tvåsamheten. 

Det handlar förstås om tragedin i en ung människas död och hur Carolina försöker att ta sig igenom förlusten av sin man och sina egna skuldkänslor, men jag tycker att bokens storhet framför allt ligger i den uppriktiga samtidsskildring som den utgör. 

Boken väjer inte från de sidor av livet som de flesta skyggar från att visa upp utåt, såsom tvivel och tillkortakommanden i ett hektiskt och kravfyllt samhälle. En stark och välskriven berättelse.