Nu när hon blivit äldre börjar hon fundera mycket på sitt liv och sina val. Det dyker också upp hemligheter ur föräldrarnas förflutna som Cecilia inte riktigt vet hur hon ska hantera och det sätter igång en del processer inom henne.

 

Den här är riktigt bra. Viveca Lärn är en fantastisk människoskildrare och är duktig på att skildra kvinnor i medelåldern med en slags kritisk kärlek. Man ömmar verkligen för Cecilia samtidigt som man blir imponerad av henne. Eftersom jag lyssnade på den här i en inspelning där författarinnan läser själv förhöjs upplevelsen eftersom hon är så bra på att läsa. Det är en del tragikomik samtidigt som den är varm och ömsint. Den får inte högsta betyd men är ändå väldigt bra.