Finna sig
Välpolerad skildring av en kvinna som bara tillåter sig att existera genom andra.
Allt Anna uträttar gör hon för en osynlig betraktares skull, som om hon själv saknade egenvärde. Hon låter sig aldrig vara något annat än ett objekt, vars enda uppgift är att utföra varje syssla fläckfritt och perfekt, vare sig hon är mamma, fru eller älskarinna.
Klaustrofobisk och provocerande
Genom vardagsrealism och närgångna detaljer följer vi med Anna och hennes tankar, som hela tiden bedömer tillvaron och sin uppenbarelse utifrån. Någon gång kan Annas egna drifter anas, men de trycks hastigt undan av henne själv.
Finna sig är en klaustrofobisk och provocerande roman, men också en tankeväckande kommentar till samhället och kvinnorollens förutsättningar. Jag funderar mycket över källan till Annas syntetiska empati.
Agnes Lidbecks språk är helt i synk med huvudpersonen. Det är exakt, polerat in till perfektion. Men liksom Annas hårt hållna själsliv och känslor stänger oss ute från att lära känna henne och bifigurerna, bygger språket upp en distans till läsaren som jag inte vet om den är bra eller dålig. Att det är ett fantastiskt hantverk råder det dock inga tvivel om.