Den här historien borde inte få vara sann, men tyvärr är den det.

På väg mot atombomben 

De vetenskapliga framstegen inom kärnfysikens område gick snabbt i det tidiga 1900-talets Europa. En mängd framstående forskare med Albert Einstein, Niels Bohr och Lise Meitner i spetsen visade att oerhörda krafter skulle släppas lösa om människan kunde framkalla klyvning av uranatomer.

Tyvärr sammanföll detta med att Hitlers makt växte, och i övriga stormakter steg oron att Tyskland skulle hinna först med domedagsvapnet.

I USA sjösatte man det största industriprojekt som någonsin funnits. Forskarna, varav många hade flytt från nazisternas skräckvälde, och militären fick tillgång till en obegränsad budget med målet att hinna före Hitler med atombomben.

Tiotusentals atombomber

Vi vet alla resultatet. USA släppte två atombomber över Japan i andra världskrigets slutskede, bomber som i en enorm eldstorm fullständigt utplånade hela städer, med invånare, byggnader och allt.

Sedan följde kalla kriget. USA och den nya stormakten Ryssland satte igång en sinnessjuk tävlan om vem som kunde utplåna jorden mest grundligt. Under den så kallade terrorbalansen bygger bägge länderna tiotusentals nya bomber, med sprängeffekter som var och en får Hiroshimabomben att framstå som ganska harmlös.

Den här historien borde inte få vara sann, men tyvärr är den det. Peter Glas har skrivit atombombens histora så att vi lättare kan förstå det som hände. Fast det går ändå inte. Galenskapen i hela projektet är helt enkelt för överväldigande, det går liksom inte in i huvudet att jordelivets undergång bara var en knapptryckning bort.