Ett litet hål i mörkret

Calle minns dagen då hans pappa dog, speciellt mycket den här dagen då mamma ringer och säger att farmor ligger på sjukhus.

Mamma säger att det kommer att gå bra, men för Calle är det som att han blir helt stilla, bara världen fortsätter röra sig.

Hans farmor gillar kaffe, cigaretter och poker. I kameran hittar han en bild på henne som är alldeles ny, bara två dagar gammal. Där sitter hon och skrattar på balkongen och blåsten har gjort hennes hår till en riktig punkfrisyr.

Oro och väntan

Fröken säger att Calle måste komma och redovisa annars får han IG, men det är svårt att gå till skolan när han helst vill vara hos farmor. Han ringer till henne och hälsar på henne, han köper hennes favoritchoklad, den som ser ut som snäckor. Hon säger till honom när de pratar i telefonen att nu ska hon ta en chokladbit, men nästa gång han kommer har hon fortfarande inte öppnat paketet.

Farmor får en slang i näsan för att andas bättre och hon hostar otäckt. Snart fyller hon år och Calle frågar mamma vad de ska köpa till henne. Mamma säger att de ska vänta. Varför? Till slut köper han en egen present till henne, men då blir hon plötsligt mycket sämre.

En ljuspunkt

En tjej med gitarr och röd halsduk har flyttat in i lägenheten mittemot Calles. Han tittar på henne ibland genom titthålet och en gång möts de i hissen. De har likadana kängor på sig. Calle vågar inte riktigt prata med henne men fortsätter att titta på henne genom hålet, ett litet hål i mörkret.

I den här berättelsen finns alla känslor och händelser koncentrerade till få ord och få sidor, men de få orden tränger sig på och berör mycket, allra längst in.

Aldrig att jag bor med henne

Av: Plaisted, Caroline Tipsat av: Annika Edlund

Suzys pappa dog i en bilolycka när hon var åtta år. Det är nu många år sedan, men Suzy skriver fortfarande brev till sin döda pappa.