Och tanken på dem kommer mig att gripas av en ömhet, en stor ömhet för dem, för deras samvetsgranna, tysta slit som ingen som inte prövat det vet något om, som ingen någonsin kommer att förstå och uppskatta förrän han själv varit med om det – som en av dem.

Så skriver Ester Blenda i början av En piga bland pigor om de människor hon jobbade med under sin tid som piga. Just orden "som en av dem" är det speciella med Ester Blendas bok. Under en tid då fenomen såsom under-cover journalism, wallraffande och inifrån-reportage inte ännu fått fäste, var det Ester Blenda gjorde något unikt.

Tog arbete som piga

Ester Blenda valde att under en månad leva som just en av dem, pigorna. Hon sökte och fick jobb som bondpiga på en gård. Där får hon uppleva det eviga slit en piga förväntas utföra för 15 kronor i månaden. Hur kroppen känns efter en 15 timmars lång arbetsdag, hur händerna värker efter en lång dags skrubbande och tvättande.

Inte heller fick man vila på söndagsmorgon "Di förbaskade korna begriper ju inte att d'ä sönda" som arbetskamraten Anna uttrycker det. Men hon skriver även om hur skön vilan är efter en sådan lång dags arbete.

Inte bara svart och vitt

För allt är inte negativt i hennes skildring, trots de påfrestningar hon erfar som bondpiga. Den tillgivenhet hon kände för sina arbetskamrater, speciellt för pigan Anna, märks i boken. Ester Blenda skildrar glädjen i de gemensamma nöjena såsom logdanserna. Hon skriver även om hur lyckligt lottad hon är i sitt eget liv, med bekvämligheter, fritid och hygienartiklar – en tandborste hade de aldrig sett på gården innan Ester Blenda kom dit.

Boken ger en unik inblick i en annan tid, som trots allt inte var så länge sedan, och pigornas liv på en bondgård. Jag gillar Ester Blendas skrivande där det skarpa, hennes undersökande journalistik, blandas med det mjuka, hennes engagemang och värme gentemot de andra hårt arbetande. Den är även ett fint komplement till 2014 års Umeåregionen läser-bok Pigan och härligheten då det gäller pigdebatten. Den har även kommit ut i en nyutgåva med efterord av Ylva Floreman.