Eileen
En mörk berättelse om en ung kvinna som plötsligt får chansen att lämna sin klaustrofobiska tillvaro.
24-åriga Eileen lever med sin far i ett nedgånget hem. Hon ser hjälpligt till att fadern, en alkoholiserad före detta polis som lider av vanföreställningar, inte ställer till med för mycket bevär för omgivningen. Främst genom att förse honom med gin.
Stillsamt och olycksbådande
Till vardags arbetar Eileen på ett ungdomsfängelse där hon fördriver tiden med fantasier om en av fängelsets fångvaktare. Uppväxt i ett hem utan kärlek, där istället alkoholen och gliringarna flödat är hon ganska trubbig i sociala situationer. Men mest är hon osynlig för sin omgivning.
Hon byltar på sig sin döda moders gamla kläder för att dölja den kropp som hon gör sitt bästa för att förneka och dövar tristessen med alkohol. När en ung jämnårig kvinna börjar på fängelset uppenbarar sig plötsligt en väg ut ur ensamheten och den klaustrofobiska tillvaron. Eileen dras ohjälpligt in i ett mörkt familjedrama.
Det är en stillsam roman med ett olycksbådande narrativ som emellanåt frossar i detaljer runt smuts och kroppslighet. Karaktären Eileen tar skydd sitt utanförskap och gör ingenting för att stryka medhårs, samtidigt som hon har en empatisk sida.
I Ottessa Mosfeighs berättelser målas människor inte ut som onda eller goda. I en värld vars sociala medier ofta ger ensidiga bilder av tillvaron är det uppfriskande att läsa en författare som utmanar den illusionen.
Boken finns på svenska med samma titel.