När jag såg att Yrsa Walldéns senaste bok kommit in till biblioteket blev jag omedelbart sugen på att läsa den. Det var bokens framsida som lockade. Inte så mycket färg och form (omslaget föreställer en bilruta) utan snarare titeln. Av någon anledning blir jag väldigt förtjust i referenser till karaktärer från andra filmer, låtar och böcker. Förstår man referensen adderar det något till historien – och om inte bjuds man på ett mysterium att lösa.

Ger sig av

I boken möter vi nittonåriga Hedda som precis har förlorat sin mamma i cancer. Hedda vet inte alls hur hon ska hantera den nya vardagen och bestämmer sig för att försvinna ett tag. Hon vill bila till världens ände, och en snabb googling berättar att det ligger i Norge.

På färden har hon sin mammas favoritmusik, Bruce Springsteen, som enda sällskap tills hon träffar Kajsa. Hon vet mer om att vara på flykt än vad Hedda gör, och tar med henne på ett äventyr hon själv aldrig kunnat drömma om.

Du är min Bobby Jean är en vacker bok. Yrsa Walldén skriver så fint om att förlora någon nära, samtidigt som boken också rymmer många skratt och dråpligheter. Texten är rapp och karaktärerna rätt icke-typiska. Jag tycker om att människorna runtomkring Hedda är stöttande även om hon bara sticker; det finns inga orosmoln kvar hemmavid utan tragedin är nog i sig självt.

Sorglig och humoristisk

Hedda har följe av Bruce både i musikalisk form och som resekompis. Han sitter i baksätet och håller henne sällskap; kommer med visdomsord, käftar emot och fungerar som stöd.

Den som lyssnat mycket på Bruce Springsteen kan få en bakgrund till vart kapitel då de är döpta efter hans musik. Jag fick nöjet att lära mig under läsningens gång.

“Du är min Bobby Jean” är en både sorglig och humoristisk, varm och vacker berättelse om livet och om vänskap.