1989
Två familjer firar varje år påsk på ett pensionat i Norge. Tills det inträffar ett dödsfall.
En roman om konsekvenser, om lögner, svek och ensamhet.
Sprickor i familjelivet
Påsk i Optun är ett återkommande inslag i två familjers liv. Men dagarna och kvällarna som fylls av skidåkning, charader och middagar verkar bara innehålla påklistrad glädje.
Påskarna tycks mest vara tvångsmässiga inslag i tillvaron. Vistelsen på pensionatet blottar sprickorna i familjelivet. Otrohet, missbruk, olycka, olikheter och tillkortakommanden ligger i vägen för de flesta relationer.
Ett dödsfall påsken 1989 sätter stopp för det traditionella påskfirandet. Livet går vidare men lyckan kommer för de flesta att fortsätta att lysa med sin frånvaro.
Ännu ett dödsfall
25 år senare dör en mamma i skidspåret i Optun. Hennes två döttrar försöker förstå varför. De letar sig tillbaka i tiden och hittar kanske svaret i påskfiranden för många år sedan.
En historia som berättas i olika tider och ur olika perspektiv. Jag upplever den ibland som lite splittrad och otillfredsställande men fortsätter att läsa för att hitta svaren på de gåtor som finns.