Åskan
Läskiga Oskarsson verkar livsfarlig, tycker kompisarna Ulf och Bernt. Säkert äter han både guldhamstrar och småbarn, hur kan annars vara så tjock? En underbar bok att läsa högt för en sex-åring, eller en 56-åring!
Inte långt från Ulfs hus bor en jätte som heter Oskarsson. Han är läskig och den hemskaste mannen i hela området. Bullrig och livsfarlig, mycket hår på armarna och händerna. Till och med ur näsan och öronen sticker det ut hårtussar.
En läskig man med goda plommon
När han arbetar i trädgården har han en hawaiiskjorta som inte går att knäppa runt magen. Till vardags jobbar han som slaktare. Ulf och kompisen Bernt är bombsäkra på att han äter kaniner och guldhamstrar och småbarn. Varför är han annars så tjock.
De kallar honom Åskan och är skitskraja för honom. Men han har en fin trädgård och ett stort plommonträd med viktoriaplommon, den godaste sorten tycker Bernt. Nästa gång kanske de ska ta några. Eller kanske inte för det är helt enkelt för läskigt.
Mammas pianospel och lite hypnos
Ulfs pappa är tandläkare och har mottagning hemma. Ulfs mamma lagar mat och bakar, tröstar barn och städar. Hon gör allt. Men hon har två krav. Att få spela piano tjugo minuter varje kväll och att få cykla iväg en eftermiddag varje helg. Då sitter hon några timmar i det lilla huset på kullen och blir sig själv. Det är viktigt.
Då händer saker som förändrar allt. Ulf avslöjar en superhemlis och ett träd faller i stormen över mamma-huset. Det visar sig att Åskan gillar mammas pianomusik väldigt mycket. Bernt säger att hypnos kan få folk att göra som man vill. Ulf prövar med brorsan och Åskan.
Boken är en juvel i högläsningsgenren. Marcus-Gunnar Petterssons bilder förstärker och kompletterar. Ulf Starks berättarröst har tystnat alldeles för tidigt och vi är många som är förkrossade och chockade. Vilken tur att hans böcker finns kvar. Läs och njut!