Dag Hammarskjöld skrev haikudikter. Det har även författarna Tomas Tranströmer och Sonja Åkesson gjort. De 17 stavelserna i en haiku-dikt kan trots sin begränsning rymma stora världar.
Efter Dag Hammarskjölds död i en flygolycka i Kongo hösten 1961, hittades i hans hem ett manuskript med titeln Vägmärken. Det var en dagbok med anteckningar om moral, andlighet och estetik. Dessutom fanns där 110 haikudikter. Tillsammans bildar de i koncentrerad form en sorts självbiografi med minnesbilder alltifrån från barndomens Uppsala till semesterstället Hudson Valley utanför New York.
Sjutton stavelser öppnade dörren för minnet och dess mening
Så skildrar han hur haikun blev en nyckel till det förflutna, ett förflutet som i hans fall rymde både utsatthet bland kamrater och en problematisk relation till pappa landshövdingen. Dikterna speglar utanförskap, förlåtelse och offer, men också tro och under. Naturen och årstiderna finns också med precis som i den klassiska haikun.
Ibland gör Dag Hammarskjöld ett avsteg från det djupt allvarliga dryftandet av de stora frågorna. I en drömsk nästan sagoaktig bild från sin uppväxt i slottsmiljö i Uppsala skriver han:
Nattglim, törnros-, Igelkotten gick vakt kring det sovande slottet.
Dag Hammarskjöld som fotograf
Boken Vägmärken utgavs två år senare och fick snart rykte om sig som en andlig klassiker. Att Dag Hammarskjöld också var hängiven fotograf framgår av
Kaj Falkmans
bok
En orörd sträng
där svartvita foton återges som komplement till dikterna. Tyvärr har inte bilderna ägnats den omsorg de är värda. Dålig kontrast och grådaskig återgivning försämrar intrycket av en
annars vacker bok.
Jag gissar att Dag Hammarskjölds Vägmärken haft en viktig plats i Gunnel Vallquists bokhylla. För den som läser hennes Steg på vägen ligger det nära till hands att tänka så. Inte bara titeln utan även innehållet tyder på det. Här finns också några dikter i haikuform, hisnande vackra;
Orkanen nalkas. Fly inte. Stanna. Ditt skydd: i stormens öga.
Tomas Tranströmers återkomst
När Tomas Tranströmer återvänder till poesin efter en stroke 1990 var det också något av en återkomst till haikuns form. Han hade använt formatet i en nyårshälsning 1959. Då skrev han nio haikudikter från Hällby ungdomsfängelse som gavs ut i bokform långt senare.
I Sorgegondolen skriver han några rader som i koncentrerad form berättar om en ny livssituation med helt nya förutsättningar:
Vi måste leva med det finstilta gräset och källarskrattet
Sned könsfördelning
Den som söker haikudikter finner snart att de flesta är skrivna av män. Åtminstone de som är utgivna i traditionell pappersbokform. Hur det kommer sig tål att tänkas på. Gillar män regler och måsten mer än kvinnor gör?
Visst det finns undantag och på nätet är det betydligt mer jämställt. I
Sagan om Siv
använder sig
Sonja Åkesson
av haikuns stavelseräkning 5+7+5 och hennes annars avskalade språk blir snäppet kargare och berättelsen liksom huggen i sten.
Se sitt liv i fy! ansiktet Ana? Hjärtat ljuger friskt stockdumt
Haikun tycks fungera som poesins esperanto. Överallt i världen sitter människor och filar på sina treradingar. På nätet hittar de likasinnade, delar med sig och får ny inspiration i en gränslös gemenskap. Varför inte pröva själv? På din väg ut i Haikurymden kan du ha nytta av följande länkar:
