Foto: Privat

Vi blev förstås nyfikna på bakgrunden till det hela, så vi bad Inger Edebro Sikström och Tomas Sikström berätta.

Hur fick ni idén till att skapa databasen?

– Det hela började med den dryga hyllmeter med negativpärmar som vi hade efter Rune Edebro, Ingers pappa. Det var negativ med många familjebilder, men också ett stort antal dokumentärfotografier. Vi hade länge funderat över vad vi skulle göra med dem.

– Ända sedan 1940-talet var Rune en aktiv amatörfotograf. På 1960-talet började han fotografera äldre byggnader och gatumiljöer för att sedan allt mer systematiskt dokumentera Vännäs bebyggelsehistoria. Många vännäsbor ställde upp och lät Rune fotografera av bilder som fanns i gamla fotoalbum. Bilderna blev en del av Vännäs kommuns fotoarkiv och för detta arbete fick Rune kulturnämndens stipendium 1990.

Historiskt värde

– I samma hylla som negativpärmarna fanns också den dokumentation som Tomas samlat i början av 1970-talet. Tanken var då att skriva en historik över Vännäs, men arbetet blev inte slutfört, då annat i livet kom emellan.

– Vi förstod att Runes bilder var en skatt som vi måste rädda för framtiden, men vi visste inte hur. Vi insåg också att om bilderna skulle behålla sitt historiska värde måste vi, så långt det var möjligt, identifiera personer, byggnader och miljöer.

– Vi har senare kompletterat Runes bildsamling med bilder från I20s arkiv eftersom Regementets etablering i Vännäs kom att få en stor betydelse för den tidiga bebyggelseutvecklingen.

Hur har arbetet sett ut, från idé till färdig databas?

– Vi började scanna negativ och pappersbilder, och märkte snart att tidens tand gjort att bilderna inte längre höll den kvalitet som originalbilderna haft. Ett stort arbete blev därför att redigera bilderna. Vi har tagit bort fläckar, repor och andra skador för att säkerställa bästa möjliga bildkvalité utan att förvanska originalbilden.

Bild från bilddatabasen Vännäs historia

Ett detektivarbete

– Vi såg möjligheten att matcha Runes bilder med det historiska material som Tomas samlat. Vi började, efter bästa förmåga, att identifiera bilderna; Vad föreställer bilden? Vilka är personerna? Var låg huset? Vem bodde där?

– För Inger, som bibliotekarie, var det viktigt att använda tillförlitliga källor och att redovisa var vi hämtat uppgifterna. Uppgifter som rör förvärv av tomter är därför främst hämtade från Lantmäterimyndigheternas arkiv och Lagfartsregistren på Riksarkivet. Uppgifter om personer har vi i första hand hämtat från husförhörslängder, församlingsböcker, in- och utflyttningslängder med flera källor i Arkivdigital.

– Mängden bilder och fakta blev till slut så stor att vi måste skapa ett system för att kunna hantera materialet. Vi ville också göra det enkelt för alla intresserade att ta del av materialet och tanken på en databas föddes. Johan Sikström, en av våra söner, blev intresserad och har stått för design och utveckling av databasen.

Företagsamma kvinnor

– Vi har idag hunnit lägga in drygt 800 identifierade bilder och närmare 500 personer med korta biografier. Här finns, bland många andra, företagsamma kvinnor som kaféidkerskan Greta Stina Lindström med döttrarna Augusta Teresia och Anna Alfrida. Ett annat exempel är Hilda Bourner som hade privathotell, café och ett hembageri som erbjöd färska wienerbröd varje dag.

– Mer än 200 fastigheter är dokumenterade med referenser till köpekontrakt och lagfarter. Här finns också faktauppgifter om företag som till exempel Oljekompaniet Almqvist & Co, som redan på 1920-talet skapade en företagsmodell som vi idag skulle kalla franchise och med en spännande koppling till Sveriges första raffinaderi, Nynäs.

– Databasen växer och utvecklas allt eftersom med fler funktioner. Högt upp på önskelistan står en funktion som ger en ännu bättre möjlighet för fler att bidra med fotografier och faktauppgifter.

Ni kallar databasen för "Vännäs historia 1880 - 1940. Drömmen om en stad. Drömmar om ett bättre liv". Kan ni berätta mer om varför ni valde det namnet?

Foto: Axel Malmström, bilden ingår i Järnvägsmuseets samlingar

– Tidsbegränsningen 1880 - 1940 har sin förklaring i att det var då utvecklingen av stationssamhället började (1891 invigdes stambanan övre Norrland, sträckan Långsele - Vännäs). Att vi slutar 1940 beror på att vi valt att begränsa personuppgifter till idag ej levande personer för att uppfylla de krav som Dataskyddsförordningen (GDPR) ställer.

Stadsplanering och pionjärer

– Drömmen om en stad syftar på nivellören och flottningschefen Jakob Fredrik Rieck Müller som 1891 köper 60 hektar mark av bonden Nils Andersson, mark som han senare styckar av till drygt 200 tomter. I sin dagbok beskriver Rieck Müller Vännäs som en ganska anspråkslös bondby, ”endast skog, myrar och moras", men beslutet att Vännäs, tillsammans med Boden, skulle bli de två största stationerna efter stambanan för övre Norrland, innebar möjligheter för att Vännäs skulle bli något större.

– 1896 presenterar Rieck Müller en till Vännäs anpassad version av den stadsplan som SJ:s chefsarkitekt Adolf Edelsvärd utarbetat. Stadsplanen hade breda och långa gator parallellt med järnvägen, kortare tvärgator samt ett stort torg mittemot järnvägsstationen med plats för viktiga centrala byggnader.

– Drömmar om ett bättre liv syftar på alla de människor som valde att flytta till Vännäs, de som vi kallar tidiga inflyttare, pionjärerna skulle man också kunna säga. De som såg delvis nya möjligheter att försörja sina, ofta stora och växande, familjer. De som bidrog till att utveckla en av jordbruk dominerad bygd till ett dynamiskt samhälle med skolor, handel och annan service.

– Förutom alla som arbetade med järnvägens och regementets uppbyggnad och drift var det arbetare, bagare, barnmorskor, bokhandlare, bryggare, byggare, cykelreparatörer, diversehandlare, folkskollärare, fotografer, gästgivare, klädeshandlare, målare, pensionatsföreståndare, postbetjänter, sadelmakare, skräddare, slaktare, småskollärare, snickare, skomakare, strykerskor, sömmerskor, telefonister.

Vad tror ni att det betyder för människor att se historiska bilder från platsen där de bor?

Foto från bilddatabasen Vännäs historia

– Många av de hus som byggdes kring sekelskiftet 1899 - 1900 är borta och det kan vara svårt att känna igen sig på de gamla bilderna. Vi har därför lagt in en kartfunktion som dels visar var en bild är tagen och dels var en fastighet låg. Vi har även lagt in så kallade referensbilder från 1970-, 1980- och 2000-talen som visar hur gatubilder har förändrats under åren.

Vad har ni fått för respons sedan Vännäs historia lanserades?

– Vi lanserade sidan påsken 2020 och har fått många positiva reaktioner från vännäsbor, inte bara i Sverige utan också i Kanada, USA, Frankrike, Spanien, Thailand och Vietnam. Flera personer har också kontaktat oss och generöst bidragit med faktauppgifter och fotografier. Om vi bara ska nämna ett namn så måste det bli Nils-Eric Ericsson, barnbarnsbarn till bonden Nils Andersson som sålde mark till Rieck Müller. Från Nils-Erics samlingar har vi fått fotografera av ett stort antal köpekontrakt i original.

Inger Edebro Sikström och Tomas Sikström återgår till att utveckla vannashistoria.se och vi tackar både för intervjun och för att vi får ta del av databasen. Även den som aldrig har satt sin fot i Vännäs kan förlora sig länge i den,  förundras både över det arbete som måste ligga bakom och glimtarna av hur livet tedde sig då.

Se bara bilden på den 70-årige Johan Vilhelm Ahnfeldt och läs texten till sången som hans lillasyster Jenny skrev till hans 70-årsdag – ett helt livsöde speglat i ord och bild.