Foto: Thorleif Robertsson (pressbild Regeringen.se)

Vikten av att kunna bevara maten

– Det var det jag kunde och kände mig trygg i. Vi levde på självhushåll när jag växte upp i en renskötarfamilj, säger hon.

Greta Huuva har alltid plockat mycket örter, i första hand till medicin, och började sedan använda dem även i maten. Nu skapar hon även produkter av örter.

– Det som utmärker den samiska matkulturen är att vi har väldigt gamla förädlingsmetoder. Olika sätt för att kunna bevara mat, som torkning, rökning, syrning, gravning som har funnits kvar i vårt samhälle.

Matkulturen präglas också av årstiderna och renarnas förflyttningar. Nu på hösten handlar det mycket om kött. Förutom sarvslakten, som är den första slakten av ren, pågår älgjakt och jakt på skogsfågel och björn. Det lagas blodmat och plockas bär – lingon så här års. Och så höstfiskas det i älven efter sik med rom.

Stor uppfinningsrikedom

Foto: Lena Kuoljok Lind

Greta Huuva framhåller att det samiska köket kan jämföras med vilket annat omfattande kök som helst, som det franska eller italienska köket.

– Vi har inte färre metoder eller tillvägagångssätt. Det har funnits en stor uppfinningsrikedom i olika områden och olika familjer har utvecklat sina egna recept.

Respekt för djur och natur

Den samiska matkulturen präglas också av en hållbarhetstanke.

– Vi fortfarande är väldigt noga med att ta vara på allting. Vi använder hela djuret, hjärna, klövar, alla magar och tarmar, blodet. Många av västländerna har en del att lära om att ta till vara och att inte kasta så mycket mat. Att ha respekt för annat som lever, för djuren. I industriländer är det mycket så att bara det som anses som fina köttbitar tas till vara och att djur behandlas väldigt illa. Våra djur är fritt betandes. De har sina egna liv och har det bra tills man äter upp dem.

Greta Huuva säger att det går att leva självhushållande för den som går in för det. I restaurangen och caféet hon är med och driver används bara egna råvaror. Bara vilt och fisk från Sápmi.

Intresse för samisk mat

Foto: Lena Kuoljok Lind

– Så länge renskötseln är levande är matkulturen levande. Men vi är beroende av det vilda omkring oss. De stora farhågorna är att renbeteslanden krymper och att allt annat går före: gruvnäringen, skogsbruket, vattenkraften. Vi kommer alltid i andra hand, säger hon.

Intresset för samisk mat upplever Greta Huuva har ökat de senaste åren. Och intresset från det svenska samhället, utländska gäster och journalister har gjort att samerna själva börjat värdera sin mat högre och servera mer udda mat.

– Idag vågar vi nog i större utsträckning bjuda på sånt vi själva tyckt varit gott men som inte ansetts så fint.

Två nya böcker

För den som är intresserad av samisk mat finns tyvärr inte så mycket litteratur säger hon.

– Det har istället handlat mycket om kunskap som ärvts mellan generationer. I år har Slowfood Sápmi gett ut en bok som heter Smak på Sápmi som kombinerar kultur med kokbok. Och en bok med mig kommer ut i november, i samarbete med ett italienskt förlag. Och det kommer säkert att komma mer.

Greta Huuva tipsar också om internet som källa.

– Jag tror att det finns ganska mycket recept på renkött på nätet. Sök på "renkött" eller "samisk mat", säger hon.

Läs mer

Vill du veta mer om samisk mat finns till exempel ett TV-program på UR:s webb om samisk mat, som till stor del spelades in i Umeå under samiska veckan 2014.