Oväntad uppmärksamhet

Det kan man absolut, fortsätter han, och även inom andra entreprenadområden. Paralleller dras till glasblåsning, finsnickeri, kartritare i Amsterdam och utförsåkare i Tärnaby. Detta är något han också svarar på i sin nya bok Kroppens geni, vilken det redan har skapats kvällstidningsrubriker runt och recenserats flitigt i pressen.

– Jag hade ingen aning om att det skulle bli den här uppmärksamheten kring boken. Äldre herrar i landsortspressen skriver längre artiklar än de någonsin gjort, säger Sverker Sörlin.

Den som är bäst inom den lokala traditionen hemmavid, kan bli världsmästare. Är man uppvuxen i Trøndelag i norra Norge så är det längdskidåkning som är traditionen.

– De här är de bästa just nu, säger han och menar Marit Bjørgen och Petter Northug.

Åkte skidor med norska och svenska elitåkare

Sverker Sörlin följer med dessa norska elitskidåkare på vad som i Norge kallas "rolig langkjøring", vilket innebär en långsam men mycket lång skidtur.

– Hade de inte gjort det hade jag ju inte hängt med, för jag körde hårt medan de körde långsamt.

Han tränade också med svenska skidproffs som Charlotte Kalla. Att göra saker med den egna kroppen födde nya tankar hos författaren, men han har också använt mycket av sina tidigare erfarenheter, inom bland annat idéhistoria, i arbetet med boken.

– Man skulle kunna kalla det för konstnärlig forskning. Det finns en punkt där erfarenhet kan få en att se saker på nya sätt.

Har skrivit prisade historieböcker

Kroppens geni är även delvis en biografi och en personlig träningsdagbok, berättar författaren, som åkte längdskidor på elitnivå under 1970-talet. Under arbetet med boken hittade han resultatlistor på föräldrarnas vind där det visade sig att han slog flera av toppåkarna under vintern 1977.

Strax därefter slutade han tvärt med skidåkningen för att så småningom bli professor i miljöhistoria vid Umeå universitet. Sedan dess har han skrivit verk inom historia, ekologi och forskning och även skrivit flitigt för tidningen Dagens Nyheter. För boken Europas idéhistoria i två band, fick han Augustpriset 2004.

– Det fanns så lite skidlitteratur i Sverige och Europa. Mer i Norge, men inte så överdrivet mycket där heller.

– Jag har ju hållit på med snö och is professionellt, inom miljöforskning, och bodde i Oslo ett tag. Då hittade jag många intressanta böcker.

Sverker Sörlin tipsar om mer läsning

En annan idéhistoriker och före detta elitskidåkare, Gudmund Skjeldal, inspirerade med sin bok På villspor. Det fanns en ödmjukhet som Sverker Sörlin inte hade skymtat i andra sportböcker.

– Det var en puritansk själ som hade skrivit den här boken.

Han tipsar också om P O Enquists sportböcker och juniorvärldsmästaren Siri Halles memoarer, som tyvärr innehåller en del kvinnoförtryck.

– Skidåkningen är där vad sociologerna kallar en "relevant arena".

Skidåkning som norsk religion

Norsk skidåkning är dock ett 1900-talsfenomen och norska skidmästerskapen började inte förrän 1954. Men nu ska alla gå på ski. Sverker Sörlin kallar det för en "sekulär religion". Skidlegenden Oddvar Brås stav är i Norge enligt Sverker Sörlin viktigare än ärkebiskopens, alltså skidåkaren som pajade ena skidstaven i stafettspurten under skid-VM 1982.

Precis som att folk minns var de var när nyheten om mordet på Olof Palme nådde dem, så minns väldigt många var de gjorde när Brå bröt staven och Norge fick dela guldet med Sovjetunionen. Petter Northug bröt en antagligen betydligt mer stabilt konstruerad stav under OS i Vancouver 2010.

Grubbebibliotekets besökare får också höra berättas om Sverker Sörlins träningspass hemma i Åsele, om rullskidhjul och om lutningsvinklar i Anderna.

– Man kan öppna boken var som helst och börja läsa, säger han glatt.

Text: Anna Östman, Minabibliotek.se
Foto: Anna Östman, Bjarte Hetland

Läs Sverkers skidblogg. Läs mer om Kroppens geni på förlagets hemsida. Här hittar du bland annat Sverker Sörlins källor och litteraturlista.
Om längdskidåkning på norska.
Om längdskidåkning på svenska.