Sveriges sista slag - i Västerbotten

Den 23 augusti 1809 travade de sista kosackryttarna uppför Ålidbacken i riktning mot Nydalasjön. Ryssarnas nästan tre månader långa ockupation av Umeå hade äntligen nått sin ände.

Denna händelse kom att markera slutpunkten på en fem månader lång period då Västerbottenskusten blev en central skådeplats för det så kallade finska kriget mellan Sverige och Ryssland. En omvälvande period i svensk historia som slutade med att Finland förlorades och att vi så småningom fick ett nytt kungahus.
 

De ryska trupperna avancerade

Det var inte första gången under kriget som Umeå låg i ryska händer. Redan i slutet av mars ockuperades staden i ett par dagar innan ryssarna drog sig tillbaka över isen till Vasa.
 
Mer allvarligt var att en svensk-finsk styrka på 7 000 man hade kapitulerat i Kalix den 28 mars. Hela Västerbottenskusten låg därmed öppen för de ryska trupperna. Den 15 maj nådde de Skellefteå där 600 svenskar, vid Lejonströmsbron drabbade samman med en nästan 10 gånger så stor rysk här.
 
Tsar Alexander I
Trots ett tappert motstånd gick den ryska ångvälten inte att stoppa. Det var nu bara en tidsfråga innan Umeå skulle stå på tur.
 

Den svenska armén under press

Sveriges position var uppenbarligen ”ej synnerligen god”, för att låna ett uttryck från August Andrée. Hur hade det kunnat bli så och vad gjorde egentligen ryssarna i Finland? Bakgrunden återfanns i fredsfördraget i Tilsit 119670, då den ryska tsaren Alexander efter att ha grundligt besegrats av Napoleon, bytte sida.
 
Tsar Alexander åtog sig att straffa de länder som fortfarande stod på Storbritanniens sida i kriget. Ett av länderna var Sverige. Inte blev det bättre av att Napoleon förmådde Danmark att förklara krig mot Sverige. Den svenska armén tvingades nu stationera trupper även i Skåne och längs norska gränsen.
 
I februari 1808 trängde ryssarna in över finska gränsen. De ställdes mot ett svenskt försvar som sett sina bästa dagar. Fälttåget blev en katastrof för Sverige. När vapenstillestånd undertecknades i november samma år hade så gott som hela nuvarande Finland gått förlorat. Samtidigt hade man på känn att ryssarna ville ha mer.
 

En svensk motoffensiv sommaren 1809

Senvintern 1809 anföll den ryska armén på tre fronter. Åland ockuperades snabbt och efter den tidigare nämnda framryckningen i norr föll även Umeå den 1 juni. Den svenska armén omgrupperade sig söder om Öreälven och försökte sig i början av juli på en motoffensiv.
 
Målning från nationalmuseum
Olyckligtvis ”tog man ledigt” några dagar i Hörnefors och överraskades av ett häftigt ryskt anfall. Konsekvenserna blev att svenskarna tvingades retirera till sina utgångspositioner. Det var i detta slag som den legendariske överstelöjtnanten Duncker stupade. Han ligger begravd utanför stadskyrkan i Umeå.
 
Det började alltmer framstå som att de svenska ansträngningarna kört fast. Lagom till de påbörjade fredsförhandlingarna i Danmark, försökte sig dock den svenska krigsledningen på en sista desperat åtgärd.
 

Blodigt slag i Sävar

Trupper landssattes sjövägen vid Ratan. Tanken var att samverka med trupperna vid Öreälven för att inringa ryssarna. En förkrossande seger skulle kanske kunna förbättra Sveriges position vid förhandlingsbordet. Det fanns nog en och annan som inombords hoppades på att Finland skulle kunna räddas kvar inom svenska riket även om det tedde sig som orealistiskt.
 
Tyvärr lyckades man inte hemlighålla landstigningsföretaget tillräckligt länge för att överraska ryssarna. Den nytillträdde ryske befälhavaren Kamenskij, som till skillnad från många av sina svenska kollegor inte hörde den till den veliga typen, marscherade snabbt norrut och fick den 19 augusti känning med den svenska hären vid Krutbrånet just utanför Sävar. Här drabbade de bägge arméerna samman i ett av krigets blodigaste slag.
 
Tyvärr leddes de svenska styrkorna av den lindrigt sagt tvehågsne generalen Gustaf Wachtmeister. Han hade en olycklig tendens att se ryska förstärkningar där dessa aldrig fanns.
 
Något som i det här fallet ledde till att han valde att retirera trots en god svensk position. En reträtt, som efter ett litet mellanspel i Djäkneboda, inte slutade förrän trupperna var tillbaka till utgångspunkten i Ratan.
 

Slutet på kriget och Sveriges stormaktssaga

Här kom den sista stora slagväxlingen på nuvarande västerbottnisk mark att utspela sig. Ryssarnas härförare Kamenskij insåg att svenskarna inte förstod hur överlägsna de var och beslöt sig för att chansa med ett anfall.
 
Drivkraften bakom detta var att ryssarnas situation var betydligt mer prekär än vad den svenska armén insåg. Både livsmedel och ammunition höll på att ta slut. Kamenskij var i det närmaste desperat att få lämna Umeåområdet.
 
Bluffen gick hem. Rent tekniskt vann visserligen svenskarna "Affairen vid Ratan", som den kommit att kallas, men i förhandlingarna efteråt visade sig Kamenskij vara Wachtmeisters överman.
 
Den svenska armén förband sig att kliva ombord på sina skepp och lämna området vilket förde med sig att ryssarna ostört kunde marschera norrut utan risk för att bli attackerade.
 
Den 23 augusti utrymde ryssarna Umeå. Två veckor senare slöts vapenvila i Frostkåge norr om Skellefteå. I september tecknades ett fredsavtal mellan Sverige och Ryssland som innebar att hela Finland inklusive Åland förlorades. Sveriges stormaktssaga var definitivt över.
 
Text: Lennart Kihlberg, Umeå stadsbibliotek
 
Foto: Rauno Träskelin, Finlands nationalmuseum, Helsingfors och Hans Thorwid, Nationalmuseum, Stockholm. Båda bilderna kommer från Livrustkammaren i Stockholm som arrangerar en utställning om 1809.
  1. I stormens öga

    Undertitel: Gustav IV Adolfs regeringstid och revolten 1809
    Av: O'Regan, Christopher
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2009
    Klassifikation: Sveriges historia
    Finns som: Bok
  2. Duncker och Savolaxbrigaden

    Undertitel: finska kriget 1808-09
    Av: Nelsson, Bertil
    Språk:
    Publiceringsår: 2000
    Klassifikation: Biografi med genealogi
    Finns som: Bok
  3. Finska kriget 1808-1809

    Av: Hårdstedt, Martin
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2006
    Klassifikation: Sveriges historia
    Finns som: Bok
  4. Fänrik Ståls sägner

    Av: Runeberg, Johan Ludvig
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Finlandssvensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  5. En kunglig tragedi

    Undertitel: en biografi om Gustaf IV Adolf
    Av: Wickman, Mats
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2009
    Klassifikation: Sveriges historia
    Finns som: Bok
  6. Kriget som bär Napoleons skugga

    Undertitel: Finska kriget 1808-1809
    Av: Lundin, Lars
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Sveriges historia
    Finns som: Bok
  7. Det stora nederlaget

    Undertitel: när Sverige och Finland delades 1808-1809
    Av: Sandström, Allan
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Sveriges historia
    Finns som: Bok
  8. Ofredens år

    Undertitel: historisk skildring av kriget i Västerbotten 1809
    Av: Johannesson, Bror E
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1959
    Klassifikation: Sveriges historia
    Finns som: Bok
  9. I ofredens spår

    Undertitel: historieteckning och minnesmärken över finska kriget 1808-1809 i Västerbottens kustland
    Av: Lövgren, Sture
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1990
    Klassifikation: Sveriges historia
    Finns som: Bok
  10. Pehr Adam Stromberg

    Undertitel: omstridd landshövding i Västerbottens län under finska kriget 1808-1809
    Av: Rosén, Bo
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1997
    Klassifikation: Biografi med genealogi
    Finns som: Bok
  11. Affairen vid Ratan

    Av: Holm, Björn
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2003
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok