Spektrum - den svenska drömmen

Johan Svedjedal har skildrat människorna och spelet bakom tidskriften Spektrum i sin augustnominerade bok. Kristina Andersson på Umeå stadsbibliotek sammanfattar.

Bild på omslaget till boken Spektrum
Under 1930-talet fanns en grupp med kopplingar till vänsterorganisationen Clarté som drömde om en ny och bättre värld. Gruppen intresserade sig för internationalism, kollektivism och rationalism men framför allt för litteratur.

Några av de drivande i gruppen var Leif Björk och Karin Boye. De gifte sig men äktenskapet blev kort. De knöt till sig fler unga intellektuella personer med intresse för litteratur och politik och bestämde sig för att starta tidskriften, Spektrum. Första numret kom ut hösten 1931.

Redaktionen

Bild av Josef Riwkin
Tidskriften Spektrum kom ut med sammanlagt elva nummer mellan 1931 och 1933. I redaktionen fanns Josef Riwkin, en rysk-judisk invandrare, som blev den som fick utföra mycket av det praktiska arbetet. Andra tongivande personer förutom Karin Boye var Erik Mesterton, Gunnar Ekelöf och Harry Martinson.

Den enda i gruppen som var ett litterärt namn då var Karin Boye. Till Spektrum knöts flera av Josef Riwkins anhöriga, inte minst systern Anna Riwkin-Brick, känd fotograf, och hans fru Ester.  Senare drogs även Agnes von Krusenstjerna och hennes man David Sprengel till Spektrum

Ingen av dem hade någon tidigare erfarenhet av tidskriftsarbete. Gruppen inte bara arbetade ihop. Under inledningstiden bodde de även ihop i ett kollektiv i Stockholm. Det ledde till förälskelser och invecklade kärleksaffärer, som påverkade Spektrum. Främst drabbades Gunnar Ekelöf, som hela livet hyste agg mot Karin Boye.

Den moderna människan

Bild på affisch för Stockholmsutställningen 1930
Spektrumgruppen intresserade sig för det moderna, att samhället skulle bli bättre, människorna mer jämlika. Stockholmsutställningen 1930 blev modernismens genombrott. Initiativtagare till den var Gregor Paulsson, direktör för Svenska Slöjdföreningen. Han samlade andra arkitekter runt sig, varav några kom att stå Spektrumgruppen nära. Dit hörde Sven Markelius, Viking Göransson, och Uno Åhrén.

Sven Markelius var en ivrig förespråkare för kollektivbostäder. Han kom att få stor betydelse för Gunnar och Alva Myrdal, med sina idéer om att låta barnen bo i särskilda barnrum, med anställd personal. Det var även Sven Markelius som ritade paret Myrdals funkisvilla i Bromma.

Den litterära betydelsen

I det första numret fanns en mycket uppmärksammad artikel om August Strindberg av Victor Svanberg. Sven Stolpe, som stod den litterära tidskriften Fronten nära, skrev positivt om numret, mycket tack vare Strindbergartikeln. Senare gick han till häftigt angrepp mot Spektrum.

En ambition i gruppen var att introducera utländska författare. Karin Boye översatte The Waste Land av T.S. Eliot som kom att ingå i ett av tidskriftshäftena. Man gjorde även några temanummer, ett om Harry Martinson, ett om uppfostran, ett om musik och ett om psykoanalys och samhälle.

Motigheter

Spektrum såldes inte i tillräckligt många exemplar. Tidskriften hade hela tiden stora problem med ekonomin. Det blev säkert inte lättare när Bonniers startade sin litterära tidskrift, BLM, 1932 och Artur Lundkvist startade Karavan 1934. Och kritiken var stundtals hård. Var tidskriften för modern? Dessutom förekom många konflikter inom gruppen.

Spektrum blir förlag

Josef Riwkin gjorde mer eller mindre ensam om tidskriften till ett förlag, dock med samma namn. Den första bok som kom ut var Gunnar Ekelöfs debutbok Sent på jorden, som bemöttes med stor misstro. Gunnar Ekelöf introducerade även de franska surrealisterna, som han översatt. Boken Fransk surrealism fick mycket uppmärksamhet och stor betydelse framöver.

Anna Riwkin var en duktig dansfotograf och förlaget gav ut hennes bilder i Svensk Danskonst. Agnes von Krusenstjerna skrev åtta böcker om fröknarna von Pahlen. De fyra första var utgivna på Bonniers förlag, men de fyra senare refuserades av dem. De ansåg dem för djärva och chockerande. Det blev Spektrum som fick ge ut dem. Även förlaget hade hela tiden ekonomiska svårigheter. Inte någon av böckerna blev någon storsäljare.

Läs mer om tidskriften Spektrum i Johan Svedjedals bok Spektrum. I Umeå stadsbiblioteks magasin finns tidskriften Spektrum 1932:2 att låna (Harry Martinsson-numret).

Kristina Andersson, Umeå stadsbibliotek

 

  1. Spektrum

    Undertitel: 1931-1935 : den svenska drömmen : tidskrift och förlag i 1930-talets kultur
    Av: Svedjedal, Johan
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2011
    Klassifikation: Publicistik
    Finns som: Bok
  2. Spektrum

    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1932
    Klassifikation: Allmänna tidskrifter och allmänna serier
    Finns som: Bok

Livet kring en bokhandel i Paris

Skrivet av: Agneta Öberg

I Sylvia Beachs pittoreska bokhandel på vänstra sidan om Seine träffades 1920-talets kulturelit. Många av dåtidens författare flyttade till det lagomt osedliga och öppenhjärtiga Paris.

"Även tomrummen har ett innehåll"

Skrivet av: Anna Sahlén

Minuten då gatlyktan tänds, människors fasader, motgående strömningar och den stora delen av livet som är vardag och tid vi sällan räknar inspirerade Sigrid Combüchen att skriva romanen Spill.

Med dagboken som ständig följeslagare

Skrivet av: Victoria Edman

Dagbok, almanacka, blogg... vi är många som skrivit dagbok någon period i vårt liv. Ann-Catrin Edlund, språkvetare, har forskat kring kvinnors dagboksskrivande på 1930-talet. En av de kvinnor hon studerat är Linnéa Johansson som bland annat jobbade som piga i Umeå.

Kretsen kring Virginia Woolf

Skrivet av: Tommy Sundin

För ungefär hundra år sedan började en blixtrande konstellation av brittiska författare, konstnärer och intellektuella att formera sig i kvarteren runt Gordon, Tavistock och Russell Square i London. Stadsdelen heter Bloomsbury och så har också gruppen blivit kallad.

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Kristina Andersson den 25 oktober 2011