Mary Shelley blev med sin Frankenstein en av de stora föregångarna till science fiction-genren. Romanen ställer frågan om vad det egentligen innebär att vara en människa och förebådar alla senare berättelser om robotar, replikanter och andra konstgjorda människor. Nästan 200 år efter att den först publicerades är Frankenstein fortfarande aktuell, i dagens diskussion om bioteknologi och artificiell intelligens.

Ursula K Le Guins Hainish-serie innehåller spännande spekulationer om utopier och dystopier och många olika alternativa kulturer däremellan. Genom berättelser om möten mellan olika stjärnsystem utforskar hon makt och frihet, kön, ekologi och teknologi.

Margaret Atwood har skrivit både en feministisk dystopi om en framtid där kvinnans frigörelse rullas tillbaka och en trilogi om ekologisk katastrof, bioteknologins faror och civilisationens kollaps.

Doris Lessing berättar i sin serie Canopus i Argo om hur vår planet kommer under inflytande från tre stjärnimperier som guidar människans biologiska och kulturella evolution. De fem böckerna i serien behandlar ämnen som makt, kön, andlighet och språk.

Tanith Lee har i sina färgstarka och idérika romaner behandlat kön och sexualitet, makt och frihet, robotar och virtuell verklighet, hedonism och existentialism.

Elizabeth Moon skriver militär science fiction. I serien Vattas krig berättar hon om Kylara Vatta, en ung kapten på ett interstellärt transportskepp. Kylara Vatta dras in i en storpolitisk konflikt som omfattar många stjärnsystems framtid.

Text: Terje Nordin, Robertsfors bibliotek
Bild: Algol2/Bigstock