Sanningen bakom ordspråken

Vår skribent blev med katt av en händelse, efter att ha trott att hon var en hundmänniska. En krönika om att vara personal i sitt eget hem, men med en varelse som hon absolut inte vill leva utan.

Katt sover på bok
Ett hem utan en katt är bara ett hus. Som kattägare sedan åtta år tillbaka kan jag konstatera att det ligger mycket i det ordspråket. En katt som ligger hoprullad i soffhörnet och spinner ökar hemtrevnaden betydligt. Sedan är det också trevligt att mötas i hallen när man kommer hem av en pälsklädd fyrbenting som kommer emot en med svansen i vädret och glatt jamande.

När jag var liten önskade jag mig en hund. Trots idoga försök att påverka mina föräldrar genom mycket tjat och pekande på alla söta hundar vi såg när vi var ute så fick jag aldrig någon hund. Då bestämde jag mig för att jag skulle bli hundägare när jag flyttade hemifrån istället.

Så blev det emellertid inte. Istället lärde jag känna en katt. En katt som jag en dag flyttade ihop med. Ja, kattens husse följde också med i flytten. Sedan den dagen jag "blev med katt" kan jag svårligen tänka mig att leva utan detta stolta, nyfikna, självständiga djur som varken går att dressera eller leda  i koppel.

Jag har många gånger förvånats och imponerats över kattens sätt att kommunicera. Jag inser att jag förmänskligar beteendet, tolkar hans sätt att röra sig och läten, utifrån hur vi människor kommunicerar. Men jag tror att jag tolkar hans signaler rätt många gånger.

Katter
Till exempel hans förnärmade min om vi skrattar åt honom när han vänder sig på sin pall och plötsligt drattar i golvet. Då tittar han på oss som att han vill säga "Jag skulle ner på golvet. Det var planerat." och så vänder han sig om och går iväg med högburet huvud.

Ett annat exempel är hur han visar att han är sur på sin matte och husse: han lägger sig demonstrativt med rumpan emot vårt håll och drar en djup suck och vänder bort huvudet. De blickar han ger oss om matskålen inte fyllts på i tid går inte heller att misstolka. Det är precis som ordspråket säger att hundar har hussar och mattar, men katter har personal. Vi är personal i vårt eget hem. Oavlönad personal dessutom, som ska lyda katten i huset.

Att katter har en stark egen vilja och tar för sig det bästa i alla lägen märks också tydligt. Vill du ha hemmets bästa plats? Flytta på katten. Är ytterligare ett katt-ordspråk som jag skriver under på. Den som tar störst plats i TV-soffan på kvällarna är onekligen katten. När han sträcker ut sig i sin fulla längd från svans till nos är det med nöd och näppe som matte och husse får plats bredvid. Vi tvingas alltså flytta på katten, för självmant rör han sig inte ur fläcken.

Katten som bor hos oss är utekatt. Det innebär att matte och husse inte har en aning om hur han lever en stor del av sitt liv. Det vi vet är att han jagar möss eftersom de radas upp på uteplatsen för visning. En och annan fågel tar han också för han har fjädrar i pälsen ibland när han kommer in. Han kämpar för sitt revir mot andra katter och får rivet skinn, strövar i skogen och lever, efter vad vi tror, ett behagligt kattliv.

Kattunge med glasögon läser bok
Det skulle vara intressant, tänker jag ibland, att sätta en kamera på honom så att vi kan följa hans bravader ute i reviret. Det skulle också vara mycket intressant att kunna läsa hans tankar när han, ibland långa stunder, sitter och tittar på oss. Men det är nog, trots allt bäst att inte veta hans innersta tankar och vad han har för sig där ute.

Katter är husdjur med hög mysfaktor. De är charmiga med starka personligheter. Jag förstår att det finns så många olika ordspråk och citat som handlar om katter, dessa älskade varelser. Även om jag fortfarande går i skaffa hund-tankar ibland så vill jag inte leva utan en katt i hemmet. Det är ett som är säkert.

Text: Annika Eriksson, Nordmalings bibliotek
Foto: Annika Eriksson, Photos.com

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Annika Eriksson den 22 april 2013