Rösta i Västerbotten läser

Sex läsande förebilder i Västerbotten har valt ut varsin titel bland böcker från länet. Under 2017 är det upp till allmänheten att rösta fram sin personliga favorit bland dessa boktips. Gör det du också!

Bild på tre tecknade läsare som svävar över ett fjällandskap.
Illustration: Elisabeth Widmark
Västerbotten läser är ett bibliotekssamarbete som ska öka läsandet. I år har sex västerbottningar som gillar att läsa valt ut varsin bok från länet som de tipsar om; Malin Ackermann, Monica Lindgren, Christina Rickardsson, Sverker Olofsson, Marie Persson Njajta och Tor Troeng.

Vi har pratat med fem av dem om deras relation till läsning och bett dem berätta mer om sina val av böcker. 

Malin Ackermann: Minnen av Torgny Lindgren

– För mig betyder läsning avkoppling och lärande, beroende på vad man läser såklart. Jag är fascinerad och intresserad av vad ord kan göra med oss människor, vad böcker kan göra. 

Hon vill välja ett verk av en av Västerbottens klassiska författare och fastnade för Torgny Lindgrens Minnen

– När jag började bläddra i den fastnade jag direkt. Det är roligt att man inte vet om det som står i den är sant eller inte. Vissa saker förstår man är ur hans liv, men han har säkert både skarvat och tagit bort. Ibland behöver man skriva faktaenligt. Men om man vill förmedla känslan av hur saker tidigare var till nya generationer är det kanske inte alltid det viktigaste.

Man skulle klara sig länge med bara Minnen. Där finns en underfundighet och den är lite av en må bra-bok, men inte i bemärkelsen feel good. Det Torgny Lindgren beskriver är intressant och ger något för både själen och kroppen, det finns till och med några recept i boken. 

Monica Lindberg: Kapten Nemos bibliotek

Bild på Monica Lindberg, Marie Persson Njajta och Sverker Olofsson.
Monica Lindberg, Marie Persson Njajta och Sverker Olofsson. Foto: Anna Sahlén
– Läsning för mig började med bokbussen. Jag hade en gul drickback som jag fyllde varje gång den kom till byn. Jag läste jättemycket när jag var liten och jag har alltid hyst stor kärlek till böcker. Det kan vara ett sätt att fly bort eller att lära sig mer men numera är böcker även min koll på mig själv. När jag för flera år sedan var utbränd kunde jag inte längre läsa böcker. Jag är på flera sätt en intensiv och aktiv person och om jag inte har ro att läsa då vet jag att det är för mycket. Det är en varningsklocka och en räddningsplanka för mig. Att läsa är inte jobbigt men det går inte att göra när man är helt slut.

Att använda böcker som flykt ochf rizon är ett tema som finns i det ver Monica Lindberg har valt, Kapten Nemos bibliotek av P-O Enquist. 

– Jag läste den när jag jobbade på teatern och blev tagen på en gång. Egentligen är jag en deckarfantast men jag tycker att boken har deckarens framåtrörelse. Vad händer, hur ska det gå, ska de klara sig? Den har både lokal prägel och spänning, för mig är det jättejättebra. Jag vet mycket om flykt. Precis som P-O är jag nykter alkoholist.

–Jag tycker att flykttemat är intressant, när det blir för svårt flyr huvudpersonen in i böckerna. Böcker kan vara det vi behöver för att fylla på våra inre förråd. 

Sverker Olofsson: Ängeln i posthuset av Anita Salomonsson

– Ju äldre man blir desto viktigare blir det att läsa. Det är förstås viktigt att läsa mycket när man är ung, men när man blir äldre blir ens värld mindre. Efter pensionen har man inte längre sina arbetskollegor att argumentera med. Läsandet är ett sätt att hålla visionen vid liv ända till sista andetaget. 

– Jag är själv med i en läsecirkel, bara för gubbar, och det vill jag verkligen slå ett slag för. Läsecirkeln leder till att vi pratar om annat än vi vanligtvis gör. Det blir annars lätt att man fastnar i prat om teknik, mobiltelefoner och den senaste resan. Men när man diskuterar en bok blir det lika mycket prat om relationer och känslor och det är jädrigt stimulerande. Bokcirklar är ett oerhört bra sätt att umgås. 

Sverker Olofsson ville välja Anita Salomonssons hela författarskap, men valde till sist den senast utkomna Ängeln i posthuset

– Den har allt man kan förvänta sig av en riktigt bra roman. Den skildrar hur livet var när jag var liten och ännu en generation före det. Hur tron och kyrkan satte sin prägel på samhället och vad det fick för konsekvenser för kvinnor i inlandet. De värderingar som rådde och hur fort det ändå gått till det bättre. Och då undrar jag, kan det gå lika fort till det sämre? Det gäller verkligen att hålla fast vid det positiva vi har.

– Jag vill hävda att Anita Salomonsson är en av de bästa i länet på att hitta historier. Hon är verkligen en i kedjan av Sara Lidman, Torgny Lindgren och P-O Enquist. Hon är en stor författare, inte bara här i länet.

Marie Persson Njajta: De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna

– Läsning har alltid varit viktigt för mig, men de sista tio åren har min läsning mest bestått i sådan läsning som jag helst inte hade valt. Eftersom jag jobbar med gruvfrågan har jag ägnat mycket tid åt att läsa beslut, utredningar och att skriva remissvar och överklaganden. Jag önskar att jag hade haft mer tid till lustfylld läsning som fyller på det andliga och för mitt eget nöjes skull.

– Jag har läst mycket för mina två barn sedan tidig ålder och det har varit viktigt för mig att läsa på två språk, både svenska och sydsamiska, och för oss att få ha den stunden tillsammans. Jag ser också att mina barns intresse för läsning har ökat.  

– När jag fick frågan var det självklart att välja en bok som har samisk anknytning. 2017 är ett samiskt jubileumsår och jag ville använda min röst på det sättet; få fler att läsa och öka kunskapen om vår historia och det kan den här boken bistå med till viss del. 

De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna är kyrkans vitbok och ingår i deras försoningsprocess. Det är en bok i två band där både samer och icke-samer i skilda roller skrivit om olika ämnen med fokus på vad kyrka och stat gjort mot det samiska folket. 

– Den består av många olika texter och man kan hoppa in var som helst och läsa och sedan hoppa till ett annat avsnitt. Den lämpar sig väl för diskussionsträffar och att läsa tillsammans. Det behövs fler tillfällen att diskutera samiska frågor och synliggöra dem och den här boken kan skapa förutsättningar för det. 

–Jag vill vädja till västerbottningarna att läsa den. Att vara same i Västerbottens län är inte lätt. Jag lever i ett sydsamiskt område där trauman förs vidare från generation till generation på grund av statliga övergrepp. Vi har rätt till vår historia, men det är också Sveriges historia. Det finns en okunskap och en historielöshet i det svenska samhället vilket blir ett problem när myndighetsanställda och svenska politiker ska fatta beslut utan att känna historien. De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och staten är en bra början till ökad kunskap.  

Tor Troéng: Till häst genom Västerbotten

Bild på Malin Ackermann och Tor Troéng.
Malin Ackermann och Tor Troéng. Foto: Anna Sahlén
– Jag är en person som gärna vill läsa men oftast har för lite tid. Jag läser gärna biografier och böcker som kan lära mig något nytt därför får det gärna finnas någon slags verklighetsförankring i det jag läser. 

– Jag tycker det är roligt att läsa och jag tycker om när berättandet är bra. 

Tor Troeng vill tipsa om en egensinning reseskildring med starka rötter i den västerbottniska berättartraditionen, Till häst genom Västerbotten.

– Olof Wretling, Sven Björklund och hela Klungan-gänget är fantastiska. Jag gillar deras scenföreställningar och deras radio- och tv-program. Till häst genom Västerbotten är ett spännande och roligt sätt att skildra Västerbotten. Det var roligt att få följa med på deras resa genom boken och jakten på nationalskalden.  

Christina Rickardsson: Skillnaden mellan lingon och blåbär

Christina Rickardsson har valt Skillnaden mellan lingon och blåbär av Annah Ovesson. "Den är, tycker jag, en feelgoodroman med allvarlig underton om ett ämne (den utsatta situationen för flyktingar) som alltid är aktuellt." Läs mer om hennes val på Västerbotten läsers webbplats

Sex utvalda titlar

  1. Minnen

    Av: Lindgren, Torgny
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2011
    Klassifikation: 839.7374

    Finns som: Bok
  2. Ängeln i posthuset

    Av: Salomonsson, Anita
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2017
    Klassifikation: Hc.01

    Finns som: Bok
  3. Kapten Nemos bibliotek

    roman
    Av: Enquist, P. O
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1991
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok

Här röstar du

Länk till omröstningen om årets boktips

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Anna Sahlén den 6 september 2017