Pärlor från Tornedalen

Meänkieli är en av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Språket talas främst i Tornedalen. Här nedan får du tips på litteratur av tornedalska författare.

Bokomslag till Populärmusik från Vittula
Mikael Niemi gjorde stor succé med boken Populärmusik från Vittula. Boken satte Tornedalen på kartan för en bredare allmänhet då den belönades med Augustpriset år 2000. Vi lär känna Matti och hans kompis Niila och deras uppväxt i Pajala under 1960- och 1970-talet.

I gränslandet

Ett mustigt språk och vardagsrealism blandas med härliga skrönor i boken som blev Mikael Niemis romandebut. Han beskriver kontrasterna som uppstår för den som lever i ett gränsland, både geografiskt och i vuxenblivandet. Han beskriver också skillnaderna mellan de äldre och yngre generationerna, storsamhället kontra landsbygden, meänkieli, som språket heter kontra "riktig" finska och svenska samt identitetsskapande. Boken har översatts till 30 olika språk och även filmatiserats.

Mikael Niemi är född och uppvuxen i Pajala och debuterade 1988 med lyriksamlingen Näsblod under högmässan. Han är känd både för sina fantasifulla ungdomsböcker och för sina starka vuxenböcker. Inspirationen hämtas ur den tornedalska kulturen och naturen är väldigt närvarande i många av hans texter.

Poetiskt om motstridigheter

Katarina Kieris senaste bok Vårt värde utspelar sig i gränstrakterna mellan barn och vuxen och mellan Sverige och Finland, stad och landsbygd, kollisionen mellan nutiden och tradition. Även denna bok utspelar sig under 1960- och 1970-talet. Katarina Kieri skriver poetiskt om vad som händer i precis samma gränstrakter som Mikael Niemi. Det är humoristiskt och sorgligt, nostalgiskt och framåtskridande.

Bild på Torne älv, utsikt från Haparanda.
Foto: Rolf_52/Bigstock
Vårt värde handlar om att växa upp i en tid då utflyttningen från byar till städer var stor och hon beskriver tvåspråkigheten så väl. Det är en bok att njuta av och igenkänningen är stor även för den som inte vuxit upp i en gränstrakt. Boken fick Norrlands litteraturpris 2016.

Språkets betydelse

Katarina Kieri är precis som huvudpersonen uppvuxen i född och uppvuxen i Luleå men med rötter i Tornedalen. Hon debuterade 1993 som lyriker. Det poetiska språket följer med i de romaner som hon hittills skrivit. Hon har också skrivit en mängd barn och ungdomsböcker, bland annat Dansar Elias? Nej! Som fick Augustpriset 2004.

Språket är betydelsebärande i både Katarina Kieri och Mikael Niemis böcker och de tar upp vad som kan hända med en människa som mister sitt språk. Katarina Kieri beskriver det så träffande:

Det hade, som sagt, hänt en del saker med finskan på vägen, våra mammor och pappor hade åkt på en del stryk och blivit lite vankelmodiga på kuppen. De hade, såvitt vi förstod, avlat oss på ett språk och sedan uppfostrat oss på ett annat. Somligt hade väl gått förlorat i själva överföringen, somligt hade hamnat fel i såväl deras munnar som våra öron.

Utvandringen till Sovjetunionen

Bild på ett ungt svenskt par som utvandrat till Ryssland.
Bild från kirunasvenskar.com föreställande Signe Kaskela med man och barn.
Boken I tystnaden begravd av Tove Alsterdal utspelar sig till viss del i Tornedalen. Här lyfts historien kring de så kallade kirunasvenskar som utvandrade till Sovjetunionen på 1930-talet. Kommunismen var stark i Norrbotten under denna tid och många ansåg sig kallade att bygga ett drömsamhälle i ryska Karelen.

Utvandringen har i efterhand visat sig vara mer omfattande än vad som tidigare varit känt och jämförs idag med människohandel av vissa. Fenomenet är dock fortfarande ganska okänt. Emigranterna kom att kallas för kirunasvenskar även om inte alla var från Kiruna. 

Skildrar samhällssfenomen

I botten finns en kriminalgåta som nystas upp men Tove Alsterdal lyckas på ett suveränt sätt att få med allt i samma roman. Historien rör sig historiskt från 1930- talet och framåt, både Sverige och i dåvarande Sovjetunionen och dagens Ryssland. Tove Alsterdal rör sig hemtamt och trovärdigt i de olika kulturer som hon beskriver. I efterordet förklarar hon att det i hennes släkt finns ett öde som påminner om vissa personer i boken.   

Tove Alsterdal har sina rötter till viss del i Tornedalen och har bott i Luleå en tid. Hon debuterade med romanen Kvinnorna på stranden. Alla hennes romaner speglar olika samhällsfenomen. I Kvinnorna på stranden speglas människohandel. I sin tredje roman Låt mig ta din hand låter hon spåren leda tillbaks till diktaturens Argentina på 1970-talet. I hennes nya roman Vänd dig inte om rör sig handlingen kring de EU-migranter som dykt upp i Sverige de senaste åren.

Om Korpelarörelsen 

Bengt Pohjanen har i en romanserie Tornedalska öden och äventyr berört olika händelser som varit med och format den tornedalska historien. Serien planeras bli åtta delar. Här nedan är två som berört mig mycket.

Foto från ett bönemöte inom Korpelarörelsen taget 1935-
Bönemöte inom Korpelarörelsen 1935. Foto: Hjalmar Mesch
I Korpelarörelsen berättas historien om hur Toivo Korpela kom från Finland i slutet av 1920-talet för att förkunna sin tro för den svenska sidan. Från början var det en lättsammare variant av den stränga laestadianska tro där dans, kortspel och annat livsnjutande var förbjudet. Korpelarörelsen utvecklades med tiden till en sektliknande rörelse. Det är till viss del en dokumentär roman byggd på intervjuer.

Produktiv författare

I Kirunasvenskarna, som även den bygger på de verkliga händelser som skildrar de svenskar som emigrerade till Sovjet, har Bengt Pohjanen samlat ögonvittnesskildringar från de läger som svenskarna blev fraktade till. En del lyckades trots allt ta sig tillbaka till Sverige. För den som vill veta mer om kirunasvenskarna finns även journalisten och författaren Kaa Enebergs bok Tvingade till tystnad för utlån på biblioteken.

Bengt Pohjanen är född i en by nära finska gränsen men bor numera i Överkalix. Han är oerhört produktiv och har genom åren producerat bland annat lyrik, drama, romaner, dokumentärromaner och ordböcker.

Meänkäli på biblioteket

Sist men inte minst en annan favorit: Rosa Liksom. 2011 fick hon Finlandiapriset för romanen Kupé nr 6. Boken har egentligen inget med Tornedalen att göra mer än att författaren är från den finskan sida av Tornedalen. Romanen handlar om en ung kvinna som reser med transsibiriska järnvägen. Läsaren får följa med på tågresan genom 1980- talets Ryssland. Hon delar kupén med en ovanligt osympatisk man men Rosa Liksom lyckas med att visa att ingen människa bara är endimensionell.

För dig som vill läsa på meänkieli finns böcker att låna på biblioteket

Låna titlarna

  1. Näsblod under högmässan

    Av: Niemi, Mikael
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1988
    Klassifikation: Lyrik med svenska som originalspråk

    Finns som: Bok
  2. Vårt värde

    [roman]
    Av: Kieri, Katarina
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2015
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  3. Dansar Elias? Nej!

    Av: Kieri, Katarina
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2004
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  4. I tystnaden begravd

    Av: Alsterdal, Tove
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2012
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  5. Kvinnorna på stranden

    Av: Alsterdal, Tove
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2009
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  6. Korpelarörelsen

    Av: Pohjanen, Bengt
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2015
    Klassifikation: Kyrkohistoria

    Finns som: Bok
  7. Kirunasvenskarna

    Av: Pohjanen, Bengt
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2016
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  8. Tvingade till tystnad

    en okänd historia om några svenska familjeöden
    Av: Eneberg, Kaa
    Språk:
    Publiceringsår: 2003
    Klassifikation: Kcx.52-ma

    Finns som: Bok
  9. Kupé nr 6

    Av: Liksom, Rosa
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2012
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från finsk-ugriska och altaiska språk

    Finns som: Bok

  1. Lär om minoriteter

    Skrivet av: Anna Sahlén

    20-26 februari är det modersmålsvecka. I år lanserar biblioteken i Umeå temaväskor som ett stöd för förskolor och andra som vill lära sig mer om Sveriges nationella minoriteter.

  2. Vilka är våra minoriteter och vad betyder det?

    Skrivet av: Petra Mörtvik

    Sverige har fem nationella minoriteter. Vad betyder det att vara en nationell minoritet och hur blir ett språk ett minoritetsspråk? Petra Mörtvik på Umedalens bibliotek reder ut begreppen.

  1. Svartvintern

    Tips Av: Cedervall, Marianne Tipsat av: Ingegerd Persson

    En bok som visar hur det kan vara att komma som Stockholmare till Norrbotten.

  2. I Norrland hava vi ett Västindien

    Artikel Skrivet av: Åke Samuelsson

    I Stockholm drömde de styrande om silver och rikedomar. Men gruvdrift i fjällvärlden var en hård och fattig näring som innebar stort umbärande och liten utdelning.

  3. Till dess din vrede upphör

    Tips Av: Larsson, Åsa Tipsat av: Anna Sahlén

    Läsvärd deckare där dödliga hemligheter vilar i en fjällsjö.

  4. Vandra Kungsleden

    Tips Av: Grundsten, Claes Tipsat av: Agneta Öberg

    Denna guidebok beskriver hela Kungsleden och är helt inriktad på vandring. Med stor fackkunskap och med fantastiskt bildmaterial får vi all den information som är nödvändig för en lyckad vandringstur.

  5. De norrbottniska satansverserna

    Tips Av: Eriksson, Ronny Tipsat av: Astrid Jonsson

    En faksimilutgåva av (sånt man inte med bästa vilja i världen kan kalla) fakta om Piteå.

  6. Till offer åt Molok

    Tips Av: Larsson, Åsa Tipsat av: Astrid Jonsson

    En människotumme hittas i en björnmage. Det blir upptakten till en spännande mordutredning.

  7. Kyrkdjävulen

    Tips Av: Niemi, Mikael Tipsat av: Emma Henell

    Boken handlar om en kille och hans två vänner.

  8. Svart stig

    Tips Av: Larsson, Åsa Tipsat av: NN

    Tredje deckaren med Rebecka Martinsson i huvudrollen, eller egentligen kan man säga att det är Kiruna som är i huvudrollen.

  9. David Väyrynens lyrik har hamnat på papper

    Artikel Skrivet av: Anna Östman

    För att skriva klart sin diktsamling Marken, fick David Väyrynen släppa några av de många strängarna på sin lyra. Nu är den färdigställd och tryckt och det vankas släppfest på flera ställen i Norrland.

  10. Vill göra sin röst hörd

    Artikel Skrivet av: Robert Jansson

    Kurt Salomonson började skriva redan under tonåren. Med 80-årsdagen passerad är det fortfarande samma kraft som driver honom: att göra sin röst hörd.