BAZA Production/Bigstock

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF,  handlar om hur hjärnan arbetar och fungerar. De vanligaste funktionsnedsättningarna är

• AD(H)D,
• ASD (Autism spectrum disorder eller på svenska AST autismspektrumtillstånd/fd. Aspergers syndrom),
• Tourettes syndrom och
• språkstörning.

Individuella diagnoser

Diagnoserna är nära besläktade och det är vanligt att en person har flera diagnoser. Ingen människas diagnos är lik den andras, även om de i viss mån kan ha liknande drag. Känner du en person med ADHD är det alltså inte säkert att den personens svårigheter och styrkor är lik en annans med samma diagnos. En "neurotypisk" person är ett normkritiskt begrepp för en människa som inte påverkas av dessa diagnoser, utan tillhör normen.

Illustration: digitalista/Bigstock

I genomsnitt har två till tre barn i varje klass en NPF-diagnos. De finns också på de flesta arbetsplatser och det är därför viktigt att ta hänsyn till i hela samhället. Eftersom ett neurotypiskt och normativt arbetssätt kanske bara passar några i en arbetsgrupp eller klass, kan det vara en bra idé att frångå detta. 

Biblioteken kan bli bättre

Biblioteken har enligt lag ett ansvar att fokusera på särskilda målgrupper där människor med NPF-diagnoser klassas som en av dessa målgrupper. Enligt Kulturrådets rapport Kognitiv tillgänglighet på biblioteken är rummet och miljön något som visat sig vara extra bristfälligt anpassat på biblioteken.

Faktorer som ljussättning, på vilket sätt vi visar information inne i biblioteken och hur vi bemöter och pratar skulle i stora drag behöva förbättras för att passa alla.

Talböcker via Legimus

Om du har en NPF-diagnos kan du få tillgång till talböcker genom något som kallas Legimus. Det är MTM, Myndigheten för tillgängliga medier, som ansvarar för Legimus och biblioteken som i sin tur hjälper folk att få tillgång till tjänsten.

Det är nästan som att lyssna på ljudböcker. Skillnanden är att du ibland kan läsa texten samtidigt och kan höja eller sänka farten rätt mycket på talet som markeras i färg. Det finns andra små funktioner också som skiljer sig från ljudböcker eller e-böcker.

Legimus kan vara jättebra för både små barn och för vuxna som har behov av att läsa på annat sätt än i en tryckt bok för att ta till sig informationen. Det kan vara i förskolan, skolan, hemma och på arbetsplatsen. Har du en NPF-diagnos har du rätt till att få en Legimusanvändare och det kostar inget.

Vi hjälper dig

Vi hjälper dig att komma igång på biblioteket, du kan ringa och boka en tid så möts vi och registrerar samt visar hur det går till att lyssna/läsa på platta, mobil eller dator. Vi anpassar instruktionerna efter dina behov. Barn behöver en vårdnadshavare med sig.

Studerar du har du rätt att få all kurslitteratur inläst på Legimus men då kan du kontakta ditt universitetsbibliotek eller liknande för hjälp med det i första hand. Du kan också få tillgång till inlästa tidningar i vissa fall. Vi har nu också börjat registrera användare online på grund av rådande pandemiläge så det går också bra att göra det hemifrån.

Lättläst litteratur

När jag som bibliotekarie håller bokprat för barn så brukar jag se till att välja ut en del lättlästa böcker men också se vilka som finns på Legimus, innan jag tipsar. På så sätt kan alla känna sig mer inkluderade. Lättläst litteratur är inte sämre litteratur, men mer komprimerad.

Det finns lättlästa böcker för alla åldrar. Till exempel finns det vuxenböcker där klassiker skrivits om som lättlästa för att nå en bredare skara. Det så kallade litterära språket blir inte lika djupt eller utsvävande men berättelsen kommer fram. Det brukar också vara bredare marginaler och större text.

Jag brukar ha en dialog med lärarna jag möter om lättläst litteratur där jag informerar om hur en kan lära sig att navigera kring lättläst litteratur. De finns i olika nivåer. Det markeras ofta längst bak på böckerna med olika skalor. Det kan vara 1-5 eller XS-XL. De mest lättläsa kan bestå bara av några få meningar och mycket bilder. De som är högst upp är mer utmanande och liknar mer en icke-lättläst bok.

Lättlästa böcker kan också vara bra för de som övar på att lära sig svenska. Noveller och serier är också något som kan vara bra att låna om man har svårt med språket eller koncentrationen eller kräver mer bilder för att kunna fokusera.

Inne i biblioteket

På en del bibliotek finns det hörselkåpor som du kan låna för att stänga ut oönskade ljud. Det brukar också finnas mysigare hörnor med lägre ljusbelysning på en del ställen där du kan begränsa dina intryck. Har du andra idéer eller förslag tar vi gärna emot dessa!

Alla kan bidra

Trots att det är så vanligt med NPF är många, både barn och vuxna, stigmatiserade och utpekade i onödan i skolan, på sin arbetsplats och i olika offentliga rum. Det är diskriminerande. Generellt finns det mycket fördomar och stor okunskap om hur dessa diagnoser ser ut, vilka som har dem och hur dessa människor beter sig och fungerar.

Vi kan alla bidra till att underlätta på enkla sätt och genom att hålla oss nyfikna och informerade. Jag har satt ihop en lista med lästips för dig som arbetar med barn, unga eller vuxna med främst ADHD, som är vårdnadshavare, närstående eller kompis till någon som har det och till dig som har det själv.

Det finns också tips som handlar om andra NPF-diagnoser än ADHD i listan men fokus ligger på det då jag kan mest om det och det skrivits mest litteratur kring just ADHD. Har du egna tips som du tycker andra ska få ta del av får du gärna skriva ett sådant.

Källor:

Kognitiv tillgänglighet på bibliotek. Rapport, kunskapsöversikt. Kulturrådet

Om NPF. Riksförbundet Attention

BibliotekslagenKognitiv tillgänglighet på bibliotek