Foto: Plantic/Bigstock

Trots att det är ganska vanligt med NPF, så är många både barn och vuxna stigmatiserade och utpekade. Det kan hända i skolan, på en arbetsplats och i olika offentliga rum. Det är diskriminering, enligt svensk lag. Det finns mycket fördomar och okunskap om hur NPF-diagnoser kan påverka människor, vilka som har dem och hur dessa personer kan bete sig.

Alla kan bidra

"Neurotypisk", förkortat NT, är en benämning på någon som inte påverkas av en sådan diagnos, utan tillhör normen.

Både neurotypiker och institutioner som folkbibliotek behöver ta ett större ansvar för att anpassa sig efter andra funktionssätt. Genom att hålla oss nyfikna och informerade kan vi underlätta och inkludera fler. Detta är allas angelägenhet och skulle gynna hela samhället.

Det råder debatt om vilka ord som vi bör använda. Här på biblioteken är vi medvetna om att en del föredrar "funktionsvariation" framför "funktionsnedsättning". Vi följer Socialstyrelsens råd och använder oftast "funktionsnedsättning".

Foto: SorokinSamara/Bigstock

NPF inkluderar:

• Ad(h)d
• AST eller autismspektrumtillstånd (även tidigare "Aspergers syndrom"),
• OCD eller tvångssyndrom
• Tourettes syndrom
• Språkstörning
• Dyslexi och dyskalkyli

Diagnoserna är nära besläktade och det är också vanligt att en person har flera olika diagnoser. Det kan vara en bra idé att försöka hitta arbetssätt som passar alla i en arbetsgrupp eller skolklass, eftersom ett neurotypiskt och normativt arbetssätt inte alltid gör det.

Det fysiska biblioteket

Biblioteken har, enligt svensk lag, ett ansvar att fokusera på särskilda målgrupper. Personer med NPF-diagnoser klassas som en av dessa målgrupper. Enligt Kulturrådets rapport "Kognitiv tillgänglighet på biblioteken", så är det fysiska rummet och dess miljö något som är extra bristfälligt anpassat på de flesta bibliotek. Faktorer som behöver förbättras är till exempel ljussättning, hur vi förmedlar information och hur vi pratar med besökare.

Läsa med öronen

Den som har en NPF-diagnos kan få tillgång till talböcker genom tjänsten Legimus. I Umeå kommun innebär registreringen även att inga avgifter för försening tas ut. Fråga en bibliotekarie om talböcker om du vill veta mer.

Låna hörselskydd och annat

Foto: Yastremska/Bigstock

Biblioteken behöver bli ännu bättre på att välkomna besökare med olika förutsättningar och vi tar gärna emot idéer och förslag. Var inte rädd för att be om anpassningar, om du upplever att du skulle vara hjälpt av det. Vi på biblioteken vill göra vårt bästa för att bli mer inkluderande.

Funkishylla och äppelhylla

På de flesta bibliotek finns en funkishylla, eller äppelhylla som den också kan kallas. Där finns böcker i olika format och information för personer med funktionsnedsättningar och -variationer. Det finns också böcker om olika diagnoser och sätt att fungera på.

Att dessa hyllor finns betyder självklart inte att du som har NPF är hänvisad till att enbart låna från dessa hyllor. Det kan däremot vara bra att veta att vi har samlat böcker med extra mycket representation, det vill säga sådana som till exempel har huvudpersoner med diagnoser.

Här hittar du också böcker för självhjälp, NPF-föräldraskap samt böcker du kan tipsa din omgivning om för ökad förståelse av dig. Funkis- och äppelhyllorna skiljer sig mellan olika bibliotek. På Grubbebiblioteket finns en egen hylla med böcker om NPF eller där huvudpersonerna har NPF. En bibliotekarie kan hjälpa dig att reservera böcker till ditt närmaste bibliotek.

Tips på mer läsning

Här bredvid har vi länkat till en lista med lästips från vår funkishylla. Tipsen riktar sig både till dig som har en NPF-diagnos och till din omgivning. Det finns nyttiga tips för dig som arbetar med barn, unga eller vuxna, du som är vårdnadshavare, närstående eller kompis till någon med NPF.

Länkar:

Riksförbundet Attention, att leva med NPF

Riksdagen.se, Bibliotekslagen (2013:801)

Kognitiv tillgänglighet på bibliotek. Rapport, kunskapsöversikt. Kulturrådet (pdf)