Växter med stark läkekraft, majstång, sill och jordgubbar. Midsommar är en av de mest traditionsrika högtiderna vi firar.
Nu är den här – den magiska tid då växterna enligt äldre svensk folktro har en starkare läkekraft än annars. Trollkunniga gick baklänges över ängen och samlade örter medan illvilliga bönder samlade grannens dagg i lakan för att bättra på sin egen skörd. Exemplen är många i Ebbe Schöns Folktrons ABC och medan en del seder lever kvar, har de flesta bytts ut mot nya.
Svensk vilodag
Många länder i Europa firar midsommar, men det är bara vi svenskar och våra finländska grannar som gör det ordentligt. Så tolkar Jan-Öjwind Swahn det i Svenska traditioner. Vi är nämligen de enda som behöver en extra helgdag att vila upp oss på, menar han.
Fram till och med 1951 inföll midsommardagen på Johannes döparens dag, den 24 juni. I kyrkoåret är det nämligen minnet av honom och inte sommarsolståndet vi hedrar. Numera firar vi på närmast liggande lördag, vilket har skapat en trevlig dubbelhelg.
Majstången
Dubbel är även min hållning till midsommarstången, eller majstång som den också kallas efter verbet maja som betyder löva. Jag tycker att de är otroligt vackra att se på, men vill ogärna skutta runt och leka groda. Stången har under de senaste 400-500 åren blivit midsommarens symbol framför andra, men för många med mig är god mat och dryck i glada vänners lag viktigare.
Sill, dillkokt färskpotatis, gräslök och gräddfil förknippas med midsommarbordet. Även jordgubbarna har sin givna plats tycker många med mig. Få helgdagar passar så bra för knytkalas och i bland annat Fester & bufféer finns mängder av tips på sommarmat samt passande drycker.
Brunnsdrickning
Öl och olika typer av kryddat brännvin med vidhängande nubbevisor förknippas ofta med denna fest. Jag vill hävda att det kan bli på gränsen till för roligt, eller i vissa fall oroligt framåt småtimmarna. Vanligt kranvatten i en fin karaff är väl en underskattad festdryck? Dessutom hör brunnsdrickning på midsommaraftonen till en av våra äldsta folkliga seder, väl värd att återuppta i modern form.
Vill man skoja till det kan vattnet med fördel buteljeras snyggt och etiketteras Aqua Communale. Vatten kan komma från ovälkommet håll också – nämligen uppifrån.
Vädret är givetvis viktigt för att midsommarhelgen ska kännas riktigt lyckad. Av någon anledning minns jag ett stort antal regniga och kalla midsomrar. Det behöver inte betyda att de har varit fler
än de soliga och varma, men att rädda jordgubbstårta och nystruken finduk från hagel- eller regnskurar sätter sina spår.
Yllekofta och gummistövlar
Jag minns också hur svårt det kan vara att övertyga en motsträvig fyraåring att noppig yllekofta och gummistövlar faktiskt matchar prinsessklänningen. Enligt Christer Topelius i Väderspåmannens Bondepraktika har norrbottningarna förstått problemet och tar det säkra före det osäkra: "Behåller du ylletröjan på till midsommar behöver du inte ta på den före nästa jul."
Själv föredrar jag att klä mig fint denna helg, trots att jag inte längre är en liten flicka. Skälet är en mix av vana och fåfänga, befriat från romantiska baktankar. Annars har midsommarnatten en lång svärmisk tradition av kärleksgröt, drömsill och sju eller nio sorters blommor under huvudkudden.
Vill man prova på så beskrivs dessa metoder och många andra i Folk i fest – traditioner i Norden.
Men kom ihåg att man kan bli tanklös av all denna mystik och ta därför fasta på det gamla ordstävet: "Midsommarnatten är inte lång, men den sätter många vaggor igång."
