Med arbetsnamnet "Min julsaga" syftade Selma Lagerlöf till Charles Dickens A christmas carol. Likt Scrooge måste den svårt alkoholiserade och lungsjuke David Holm konfrontera och sona sina onda handlingar, dock inte under julnatten utan en spöklik nyårsnatt.

Körkarlen

En miserabel David Holm sitter med sina dryckesbröder i planteringen som omger stadskyrkan. Klockan är precis slagen tre kvart till tolv. Han berättar för dem sägnen om körkarlen:

"Det är den sista människan som dör under året, den, som ger opp andan, just som klockan slår tolv på nyårsnatten, som är förutbestämd att bli körkarl åt Döden. Hans döda kropp blir begravd som alla andras, men hans vålnad måste sätta på sig kåpan och fatta om lien och fara omkring från dödhus till dödhus under ett helt år, ända tills han blir avlöst nästa nyårsnatt."

Av en händelse är det David Holm själv som sist faller ner som död innan årets sista klockslag. Brutalt ihjälslagen efter att ha avslöjat sitt svek gentemot sin välgörare, slumsystern Edit, inför sina kumpaner.

En nattlig färd

Den första som får besök är slumsyster Edit som ligger döende i tuberkulos. Hon har länge frågat efter Holm och ingen har förstått varför. David Holm som är så ond. Edit har gjort allt i sin makt för att hjälpa honom ur hans misär utan resultat. Edit vill bli befriad från den skuld hon känner efter sin medverkan till försoningen mellan Holm och hans familj. Hon ville ju så gärna tro honom om gott. Försoningen får allvarliga konsekvenser när fru och barn blir utsatta för svår misshandel.

Även Holms bror får besök under nyårsnatten där han sitter i fängelset döende och anklagad för dråp, till stor del på grund av broderns svek. David Holm får då möjlighet att ställa saker till rätta för sin bror.

När dödskärran till sist når fram till David Holms hem är hustrun är i färd med att blanda en giftdryck till sig och barnen. Först då förstår Holm följderna av sitt handlande, och måste be Gud om hjälp för att kunna rädda deras liv. Han behöver nämligen både sin själ och sin kropp för att kunna rädda dem. 

Medmänsklighet

Medmänsklighet och fred var återkommande budskap i Selma Lagerlöfs verk och hon var också angelägen om att skildra kvinnornas historia på ett nytt sätt. Kännetecknande var också hennes förmåga att gjuta samman saga och verklighet till säregna historier som inte liknar någon annans.

När Selma Lagerlöf skrev sin berättelse hade hon under en tid blivit kritiserad för brist på förnyelse i sina böcker och bristande socialt engagemang. Hon påverkades starkt av kritiken och Körkarlen betraktas som ett försök till att skildra samtidsproblem som fattigdom, alkoholism och sjukdom. Boken, som var ett beställningsverk av Nationalföreningen mot tuberkulos, fick ett kyligt mottagande av recensenterna och betraktades som klichéartad. I ett brev 1913 bemöter Selma Lagerlöf kritikernas hårda ord: ”Det var nog min mening att den skulle vara en predikan och jag ångrar det inte, fastän det kanske är ett brott mot estetiken.”

Berättelsen om Körkarlen är inte lång, drygt 100 sidor. Den har trots det många lager, en tyngd och ett fantasieggande språk som får läsaren att känna sig närvarande på en kyrkogård en iskall nyårsnatt. 

Den mest välkända filmatiseringen gjordes av Victor Sjöström 1921. Här kan du se ett klipp från filmen. 

Körkarlens nyårsbön: "Gud låt min själ få komma till mognad, innan den ska skördas."

Text: Ingrid Magnusson, Minabibliotek.se
Foto: decafinata (bild från filmaffisch)