Hej Sophia! Vem är du och vad jobbar du med?

Foto: Anna-Marja Kaddik

– Jag är en trebarnsmamma som helst tillbringar min tid med familjen och det längs min highway, Vindelälven. Jag kommer från Ammarnäs och har sedan barnsben följt renens vandring från fjäll till kust. Sedan ungefär 10 år tillbaka bor jag i Vindeln men vi har nyligen blivit med stuga i Ammarnäs så där hoppas jag kunna spendera mycket av min tid. Fjällen är och har alltid varit där allt känns i fas. Naturen skänker mig lugn och jag tar mig gärna en spring- eller skidtur till vardags.

– Jag har många strängar på min lyra men jobbar nu som lärare i umesamiska. Renskötsel, språk- och kultur ligger mig varmt om hjärtat och med hjälp av dagens teknik kan jag kombinera allt.

Du har skrivit barnboken Gájuoh Muv! Gïjrra Almien jah Enoken luvnnie/Rädda mig - vår hos Almmie och Enok. Boken är skriven på umesamiska, ett språk som är utrotningshotat och som väldigt få personer talar. Varför ville du skriva en bok på umesamiska?

– För 16 år sedan föddes min äldste son Niila och han hade inget annat val än att dela min kärlek till böcker. Jag saknade en barnbok han kunde känna igen sig i och som visade andra barn hur det är att vara same. Redan då var jag nära att fatta pennan men tiden räckte inte till då Pontus föddes ganska tätt inpå. Som mamma blev det också viktigt för mig att lära mig umesamiska och kunna föra ännu ett arv vidare. Min språkresa krävde tid och energi, men vilken glädje den ger idag!

– Hösten 2018 föddes lillasyster Nájmie och en mycket efterlängtad umesamisk ordbok släpptes i samma veva. Jag var fast besluten om att lära henne samiska så nu hade jag många anledningar att skriva den där boken som aldrig blev av.

– Förutom ordboken finns det knappt någon litteratur på umesamiska så det finns ett stort tomrum att fylla. Intresset för umesamiska är stort och viljan för att ta tillbaka sitt modersmål är stark. Jag hoppas att jag kan inspirera folk att lyckas och att Gájuoh muv kan vara en hjälp till alla som kämpar.

Bokens illustrationer är gjorda av Inga-Wiktoria Påve. Berätta om ert samarbete.

– Inga-Wiktoria är en samisk konstnär och har liksom jag vuxit upp inom renskötseln så det kändes helt rätt från början. Vi träffades över nätet och jag berättade bokens handling och vad som var viktigt för mig.

– Jag ville att bilderna skulle spegla vårt område och vår kultur i Sábmie. Min tanke var också att bilderna skulle fungera som en pekbok för mindre barn så jag bad henne att måla några specifika saker som har samiska ord som jag tycker är bra att lära sig. På varje sida finns en tillhörande ordlista.

– Inga-Wiktoria fick som inspiration lite bilder från mina hemtrakter och sen förlitade jag mig helt på att hon skulle göra ett bra jobb och det gjorde hon med råge, bilderna blev fantastiska!

Planerar du fler böcker om Almmie och Enok?

– Absolut! Det kliar i fingrarna att få börja med nästa bok som baseras på en verklig händelse i min pappas barndom. Min ambition är att skriva fyra böcker om Almmie och Enok, en för varje årstid. I mitt huvud vilar sedan långt tillbaka också en fantasyroman för ungdomar som jag hoppas få ner på papper någon gång.