Det sökresultat jag får på Google ser inte nödvändigtvis likadant ut som ditt, även om vi söker på samma ord. Begreppet filterbubblan har kommit att bli allmänt vedertaget för att beskriva det faktum att information på internet ofta individanpassas. Detta gäller såväl våra sökningar på Google eller Yahoo, vårt flöde på Facebook, de annonser vi ser på Gmail och när vi söker böcker eller skivor på Amazon.

Hur uttrycket myntades

2011 skrev en amerikansk politisk aktivist vid namn Eli Pariser en bok som heter The filter bubble. I boken beskriver han hur mycket av det vi ser och tar till oss på internet är filtrerat och utvalt för att passa just oss. Han menar att ute bland all den information som finns tillgänglig för oss på internet svävar vi alla omkring i våra egna små bubblor, och vilken information som ska släppas igenom in till oss i bubblan bestäms av olika filter.

Hur det fungerar

Lite förenklat kan vi säga att dessa filter är uppbyggda av algoritmer. Det är instruktioner och databeräkningar som utifrån en mängd insamlad data ger oss den information de tror att vi vill ha eller tycker att vi bör få. De utgår till exempel ifrån vilken webbläsare vi använder, vad vi tidigare har sökt efter, var vi bor, vilka vänner vi har och vad vi gillar i sociala medier. Till stor del handlar denna individanpassning om att företagen vill exponera passande reklam för oss samtidigt som vi inte ska drunkna i ett informationsöverflöd.

Fördelar och nackdelar

Internet har kommit att växa sig enormt stort och det finns information i överflöd. Därför behövs avancerade algoritmer som hjälper oss att göra en första sållning. Men personanpassningen betyder också att vi allt oftare får ta del av information som är tillrättalagd och utvald för att passa just oss, något som gör att vi kanske alltför sällan blir överraskade med det oväntade.

Att vi i huvudsak får ta del av sådant som vi redan är intresserade av, och som förstärker våra åsikter, menar Eli Pariser kan begränsa vårt synfält och stänga ute många nya idéer och infallsvinklar som hade kunnat utveckla vårt tänkande.

“A squirrel dying in front of your house may be more relevant to your interests right now than people dying in Africa.” – Mark Zuckerberg, medgrundare och delägare av Facebook

Filter är egentligen inget nytt. Tidigare, och i viss mån även nu, har till exempel journalister, bibliotek och förlag påverkat vår tillgång till information. Skillnaden är att i det digitala samhället är filtreringen individuell, medan urvalet gällde för alla i det analoga och mer massmediala samhället. En del av kritiken mot filterbubblan har handlat om just detta, att vi inte längre har en kollektiv upplevelse.

Prova gå runt filterbubblan

Eli Pariser menar inte att lösningen är att ta bort alla dessa filter. Istället skriver han att Google, Yahoo och andra måste ge oss möjligheten att själva kontrollera filtren så att vi kan styra vad som passerar igenom och inte.

Till viss del kan vi redan styra eller undvika många av de filter som finns. Vi kan till exempel radera cookies och webbläsarhistorik, surfa "inkognito", använda olika webbläsare, surfa via anonymiseringstjänster och installera plugins som döljer reklam.

Allra viktigast är kanske att vara medveten om att filterbubblan existerar och lite mer kritiskt tänka över de sökresultat och annonser som visas upp och varför de gör det.

Text: Fredrik Ragnarsson, Minabibliotek.se
Foto: Sergii Figurnyi/Photos.com, Martina Berg/Photos.com, Dejan Stanisavljevic/Photos.com

Mer om filterbubblan:

Joakim Jardenborg om "Filterbubblan som sprack"
Om filterbubblan på engelska Wikipedia
(Länkarna öppnas i nytt fönster)

Eli Pariser berättar om filterbubblor (via Ted Talks, på engelska)