Gijrra – Carl-Johan Utsi

Carl-Johan Utsi försörjer sig både som renskötare och som fotograf. Här berättar han om sina två yrken, om hur han kombinerar dem och om vilka utmaningar han möter i sina respektive yrkesroller.

Carl-Johan Utsi jobbar som renskötare och fotograf
Vårens kulturpersonlighet här på Minabibliotek är Carl-Johan Utsi, fotograf och renskötare från Jokkmokk. Han föddes i Porjus och har hunnit bo på andra ställen i Sverige, bland annat under utbildningen i teknisk fysik, men renskötsel har alltid varit en del av hans liv. I snart 15 år har han också alltjämt haft en systemkamera i någon form vid sin sida.

Vilken typ av fotograf är du?
– Jag ställer mig den frågan själv ibland. Jag tror det är en dokumentation av en samtida levande kultur runtomkring, men samtidigt så är dokumentärfoto inte direkt något man försörjer sig på.

Levebrödet är kommersiell fotografering och att sälja arkivbilder. Han ger sällan instruktioner till dem han fotar eller ber någon posera.

– Jag skulle i alla fall inte kalla det konstfoto. Jag fotar i mitt övriga arbete som renskötare också, men när det gäller den kommersiella sektorn så är de inte intresserade av det dokumentära utan mer av fjäll och natur. Rent allmänt är min stil inte riktigt dokumentär, utan den har alltid något drag av ett personligt uttryck.

Carl-Johan Utsi ser hur andra dokumentärfotografer och nyhetsjournalister mer och mer sätter personlig prägel på sina bilder.

– Det har väl gått mer mot det personliga i fotovärlden. Och det är ifrågasatt, det där med var gränsen går för vilken konstnärlighet som är acceptabel inom nyhetsfotografering, men så har det väl alltid varit? En fotograf är väl aldrig helt skild från det man fotograferar?

Gammal kunskap har blivit oanvändbar

Halvt på skämt och halvt på allvar säger Carl-Johan Utsi att renskötseln ibland känns som ett stort konstprojekt. Och han har inte tillräckligt mycket energi för att hålla på med flera konstformer samtidigt.

– Den stereotypa bilden av en konstnär är ju att det är fattigt och att man tar dagen som den kommer. I och med den stora inverkan på rennäringen genom skogsbruk, rovdjur, vattenkraft, gruvnäring, turism och klimatförändringar är den ganska ansträngd som näring. Klimatförändringarna har gjort att man inte riktigt kan lita på traditionella kunskaper om marker och annat. Man får hela tiden ta det som det kommer och det är väldigt jobbigt. Det är då man funderar över vad man egentligen håller på med. Det är som ett enda stort "work in progress".

Samisk konst osynlig för kritikerna

Ren mot blå himmel
Tidigare under dagen har han diskuterat konstkritik med en samisk konstnär. De var eniga om att det kritiken i den samiska kultursfären är nästintill obefintlig. Ingen samisk media ägnar sig åt kulturkritik. Musik och slöjd recenseras ibland, men inom foto och modernare kulturyttringar, och även inom skönlitteraturen, finns knappt någon kritik alls.

– Det hämmar utvecklingen av den samiska kulturen, när ingen får höra något utvecklande alls. Det är ingen som framstår som något extra bra, utan alla framstår som jämnbra. Allt tas emot med öppna armar och vissa får kanske alldeles för mycket utrymme baserat på sina egna nätverk, medan andra kanske inte får någon uppmärksamhet alls för att de befinner sig i "fel" nätverk. Det finns ingen samisk konstnär som är internationellt känd ännu. Majoritetssamhället vågar nog inte riktigt plocka upp något samiskt, kanske eftersom det saknas samisk kulturkritik att få hjälp av.

Kollektivt beslutsfattande

I renskötargruppen som Carl-Johan Utsi tillhör har alla var sitt enskilt företag, men de tar alla större beslut tillsammans och arbetar hela tiden med koncensus i någon form, som ett kollektiv.

– Min roll i den här gruppen är en av de större rollerna i och med att jag är en del av framtiden, eftersom jag tillhör den yngre halvan av kollektivet. Kanske så är det lite av en arvtagarroll, vilket inte riktigt betyder att man är redo att axla den rollen. Min farsa har varit högsta hönset det senaste decenniet och har i alla fall haft mest att säga till om inom den här annars platta organisationen.

Det strategiska arbetet gör Carl-Johan Utsi och hans kusiner. De äldre fungerar mer som rådgivare, även om de ibland lägger in sitt upparbetade veto.

Tiden mellan november och maj är den mest hektiska tiden för en renskötare. Just nu, i slutet av maj, tar renskötare och renar en paus från varandra efter att ha tillbringat sex månader i sträck tillsammans. I juli blir det sedan kalvmärkning och lite lugnt igen i augusti.

– Nu har vi har släppt renarna vind för våg och de har börjat kalva.

Är det möjligt för dig att dra en gräns mellan jobb och fritid?

Kamera mot färgglad kvällshimmel
– Nä, det går inte riktigt, på gott och ont. Vissa stunder på året har man en sorts vardag eftersom barnen har rutiner. Det bryts upp i perioder, några veckor här och där. Nu har vi varit uppe i fjällen i några veckor och haft vardag där med fiske, hugga ved, ta hand om renarna, köra ut bränsle och annat.

– Slutet av maj och i juni är en lugn period, även traditionellt sett. Det har därför blivit mycket samiska festivaler och olika möten, där folk träffas och pratar och beklagar sig över vintern och annat, säger han med skratt i rösten.

Har dina två yrken något gemensamt?
– Det gemensamma är väl framför allt naturen, arbetsmiljön och även renarna, även om det är mindre så nuförtiden. Förut var det mer med renarna eftersom jag utgick mer ifrån det, men nu har det blivit mer naturen och renskötseln och förhållanden runtomkring renen.

– En väldigt duktig fotograf sa en gång att man ska börja med det som man tycker är roligast att fota, bli bäst på det och sedan ta det till andra områden och utvecklas vidare. Jag började med att fota renar och renskötsel och hade alltid med mig kameran. Nu har jag slagit igenom så pass att jag kan försörja mig som frilansfotograf.

Tidigare hade han med sig en kamera i någon form var han än befann sig. Men det finns mycket att tänka på med elektronisk utrustning.

– Är det riktigt kallt har jag kanske bara har med mig min lilla kamera, men den är inte lika kul att fota med. Man har ju blivit mer cynisk. Jag vet att vissa bilder inte säljer lika bra så då struntar jag i att ta dem.

Kyla och annat väder är annars inget problem för en rutinerad fotograf som Carl-Johan Utsi. Kamerahanteringen sitter i ryggmärgen vid det här laget. Han drar sig visserligen för att plocka fram kameran ibland, men säger att det är enklare än vad många tror.

– Dagens kameror har blivit så bra så de håller för allt. Det är svårt att misslyckas nuförtiden. Det säger farsan också, min största kritiker, att "jag fattar inte hur du kan försörja dig på det där. Det är ju så lätt att fota nuförtiden".

Har du något kommande projekt du kan berätta om?
– Jag kommer att ha många fotografier med i en utställning på Reykjaviks konserthus, Harpa, där renen är i fokus.

Förutom de 40 bilder som han har sålt till utställningen har han lite småjobb som väntar, men han hinner inte med att planera framtiden så mycket, åtminstone inte under vinterhalvåret.

– Särskilt inte den här vintern som var en skitvinter deluxe. Jag låter det ha sin gilla gång. Givetvis har man ju visionen att man ska boostas till nästa nivå. Det känns som att jag har gjort det mesta i Norrbotten så jag är redo för Island, så att säga.


Text: Anna Östman, Minabibliotek.se
Foto: Carl-Johan Utsi,
pum_eva/Istock/Thinkstock (ren),
em100s/Istock/Thinkstock (kamera)

 

Stuodak, Kutjaur. Foto: Carl-Johan Utsi.

Vårflytt för Carl-Johan Utsis vintergrupp. Stuodak, slutet av april 2006. En bra betesvinter följt av bra flyttföre, det vill säga skare och torra sjöar, möjligör en flytt långt västerut till de bästa sommarlanden. En bra hund är då ett absolut måste. Foto: Carl-Johan Utsi.

Stipok, Bádjelánnda. Foto: Carl-Johan Utsi.

Stipok, Bádjelánnda, maj 2014. Ett centralt fjäll för Vaisagruppen, Sirges. Denna vår låter dock snösmältningen vänta på sig lite för länge för renskötarnas smak. Foto: Carl-Johan Utsi.


Carl-Johan Utsis tips och länkar till vidare läsning

Fotografen Pieter ten Hoopen

Fler av Carl-Johan Utsis foton finns på hans webbplats Carljohanutsi.com
Han har också medverkat med foton i Monica Edmondsons projekt "100 migratory" Läs mer om Reykjaviks konsert- och operahus på Harpa.is
Läs mer om Sirges sameby på svenska Wikipedia och på Sametinget.se


Fotnot: I Umeå 2014-sammanhang används det umesamiska "gijrra". Besök Lycksele sameförenings blogg om du vill läsa mer om vad årstiderna heter på andra samiska språk.

Vi uppmärksammar under 2014 en kulturpersonlighet med samisk anknytning för varje årstid i den samiska kalendern. I vårt tredje porträtt träffar vi fotografen och renskötaren Carl-Johan Utsi, som hos oss får representera våren, gijrra.

  

  1. Vete, vapen & virus

    Undertitel: en kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13 000 åren
    Av: Diamond, Jared
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2006
    Klassifikation: Historia
    Finns som: Bok
  2. Guns, germs, and steel

    Undertitel: the fates of human societies
    Av: Diamond, Jared
    Språk:
    Engelska
    Publiceringsår: 1999
    Klassifikation: Historia
    Finns som: Bok
  3. Stäppens krigare

    Undertitel: Djingis Khan - historiens störste erövrare
    Av: Iggulden, Conn
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2007
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska
    Finns som: Ljudbok CD
  4. Bågens mästare

    Undertitel: Djingis Khan - historiens störste erövrare
    Av: Iggulden, Conn
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska
    Finns som: Ljudbok CD
  5. Bergens väktare

    Undertitel: Djingis Khan - historiens störste erövrare
    Av: Iggulden, Conn
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2009
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska
    Finns som: Ljudbok CD
  6. Silvrets rike

    Undertitel: Djingis Khan - historiens störste erövrare
    Av: Iggulden, Conn
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2011
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska
    Finns som: Ljudbok CD
  7. Dynastins arvinge

    Av: Iggulden, Conn
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2012
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska
    Finns som: Ljudbok CD
  8. Rundskop

    Språk:
    Nederländska Franska
    Publiceringsår: 2012
    Klassifikation: Nederländsk film och tv
    Finns som: DVD
  9. The broken circle breakdown

    Språk:
    Nederländska Svenska
    Publiceringsår: 2013
    Klassifikation: Nederländsk film och tv
    Finns som: DVD
  10. Snabba cash

    Undertitel: hatet, drivet, jakten
    Av: Lapidus, Jens
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2006
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  11. Aldrig fucka upp

    Av: Lapidus, Jens
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok
  12. Livet deluxe

    Undertitel: [Stockholm noir]
    Av: Lapidus, Jens
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2011
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur
    Finns som: Bok

Om samiska kulturpersonligheter

Skrivet av: ADM\annost02

Vi uppmärksammar under 2014 en kulturpersonlighet med samisk anknytning för varje årstid i den samiska kalendern. Här hittar du alla porträtten.

Mod och flyttfåglar

Skrivet av: Anna Sahlén

Drottninglandet är en poetisk berättelse om längtan. En fotobok med ett tillhörande soundtrack. Elin Berge och Frida Hyvönen har tillsammans målat en bild av thailändska kvinnor i Västerbotten.

I Norrland hava vi ett Västindien

Skrivet av: Åke Samuelsson

I Stockholm drömde de styrande om silver och rikedomar. Men gruvdrift i fjällvärlden var en hård och fattig näring som innebar stort umbärande och liten utdelning.

Att se och fånga ögonblicket

Skrivet av: Hans Millgård

Ett fotografi kan bära med sig så mycket. Men är det verkligen möjligt att fotografera utan att faktiskt ta en bild? Hans Millgård filosoferar kring foto och ger dig tips på inspirerande fotografer, böcker och filmer.

Mytens och verklighetens vargar

Skrivet av: Hans Millgård

Vår bästa vän hunden har en ökänd släkting i vargen. Hans Millgård har undersökt vad detta rovdjur har för traditionell, ekologisk och politisk betydelse i Sverige.

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Anna Östman den 21 maj 2014