Han lekte med former och satte färg på vardagsföremålen. Umepojken Stig Lindberg blev en av det svenska folkhemmets främsta designers och ett av våra största namn internationellt.
Stig Lindberg har kallats för tusenkonstnär. Han var verksam inom åtskilliga områden: illustration, skulptur, textilmönster, industridesign. Den främsta specialiteten var gods i keramik och porslin. Flera av hans serviser för Gustavsbergsfabriken är i dag klassiker.
- Stig Lindberg var folkhemmets formgivare, säger Gull-Mari Rosén, tidigare antikvarie vid Västerbottens museum.
- Hans vardagsvaror från Gustavsberg såldes billigt på Konsumvaruhusen. Vanligt folk hade råd att köpa dem och föremålen blev mycket folkkära.
Yngst av fem
Stig Lindberg föddes i Umeå 1916. Fadern Helof var yrkesmilitär, modern lärarinna. Stig var yngst av fem syskon och kallades Stickan eftersom han var så spinkig.
Han tog studenten 1935 och började samma år på Tekniska skolan (dagens Konstfack) i Stockholm. Året därpå, bara 20 år gammal, tog han kontakt med porslinsfabriken Gustavsberg. Företagets konstnärlige ledare Wilhelm Kåge imponerades av den självsäkre Lindberg och anställde honom strax efteråt.
Färgglatt och lekfullt
År 1942 fick Stig Lindberg något av ett genombrott i Sverige då han deltog i utställningen ”Fajanser målade i vår”. Lindbergs tennglaserade lergods stod för något färgglatt och lekfullt i kontrast till tidigare decenniers stramare formspråk.
- Stig Lindberg arbetade i medvind, säger Gull-Mari Rosén. Hans synsätt låg rätt i tiden på 1940-talet. Det var en framåtskridande epok som bejakade djärva lösningar i formgivningen.
Efter att Lindberg 1949 efterträdde Wilhelm Kåge som konstnärlig ledare för Gustavsberg lanserade han en lång serie porslins- och keramikserier som numera är moderna klassiker. Några serviser som kan nämnas är Tema, Berså, Ribb, Åland och Traktör.
Mångsidig produktion
Stig Lindberg gjorde också plastföremål, bokillustrationer, papper, textilmönster och offentliga konstverk. Bredden kan illustreras med att han såväl kunde formge en teveapparat (Lumavision) som illustrera Lennart Hellsings barnbok Krakel Spektakel – och sätta sin personliga prägel på båda två.
Mellan 1957 och 1972 var Stig Lindberg konstnärlig ledare för Konstfack. En av hans adepter, Ulrica Hydman-Vallien, har vittnat om en sträng lärare som ställde höga krav på sina elever. Stig Lindberg syn på formgivning var kompromisslöst. Form var inget man fick slarva med.
Mot slutet av sitt liv bodde Stig Lindberg i Italien. Ett av hans sista arbeten var två keramiska väggar för hotell Al Rashid i Bagdad 1981. Året därpå dog han, 66 år gammal.
Lindbergrenässans på 2000-talet
Under 2000-talet har Lindbergintresset fått ett rejält uppsving. På olika internetsajter säljs alla sorters Lindbergföremål, ofta för höga priser.
- Jag tror att uppmärksamheten beror på att många fick upp ögonen för Lindbergs formgivning i samband med några stora utställningar som var för 6-7 år sedan, säger Gull-Mari Rosén.
- De flesta svenskar har någon relation till något av Stig Lindbergs föremål, men långt ifrån alla vet vem som ligger bakom föremålen. Nu fick många en aha-upplevelse: ”Men – en sån där har ju jag hemma!”
Gull-Mari Rosén menar att Stig Lindbergs arv lever vidare i nutidens design.
- Hans lekfulla formspråk och experimentlusta har säkert influerat många av dagens unga formgivare, säger hon.
Stig Lindberg i Umeå
Ett par av Stig Lindbergs offentliga utsmyckningar finns till beskådan i Västerbotten, de flesta i hemstaden Umeå. Mest framträdande är den grönärgiga fontänen Fontän på Renmarkstorget. I närheten, över det som i dag är McDonalds på MVG-gallerian, finns väggreliefen Tillvarons former.
Till de övriga utsmyckningar som Stig Lindberg gjort i Umeå, och som fortfarande finns kvar, hör väggreliefen Folkvisan. Den för en undanskymd tillvaro i det som i dag är Lantmäteriets kontor Öst på stan (tidigare stadsbibliotekets lokaler). Det finns även en fontän i keramik, som ursprungligen stod i det dåvarande Centrumhuset, men numera förvaras i Umeå stadshus.
Slutligen finns i Umeå en emaljmålning av Stig Lindberg, nu till beskådan på hotell Plaza.
Gull-Mari Rosén tycker inte att Stig Lindberg uppmärksammas på det sätt han förtjänar i hemstaden.
- Jag tycker att hans offentliga konstverk i Umeå kunde exponeras mycket bättre, särskilt Folkvisan som ligger inklämd i en tre meter bred korridor, säger hon.
- Fontänen i stadshuset blev också förstörd när den flyttades första gången. Om det är möjligt tycker jag att man ska flytta dessa konstverk så att de syns bättre, och kanske ge fontänen ett nytt smäckert underrede.
- Stig Lindberg är en av de absolut mest kända personer som någonsin kommit från Umeå. Ändå är inte kopplingen mellan honom och staden särskilt klar, säger Gull-Mari Rosén.
Text:Örjan Westberg, Umeå stadsbibliotek
Bild 1:
Två av Stig Lindbergs mest älskade serviser, Berså och Spisa Ribb. Foto: Holger Ellgaard
Bild 2:
Stig Lindberg och hans läromästare Wilhelm Kåge på Gustavsbergsfabriken. Foto: okänd
Bild 3:
Teveapparaten Luma. Foto: Holger Ellgaard
Bild 4:
Stig Lindbergs Fontän vid Renmarkstorget i Umeå. Foto:
Hans Millgård, Umeå stadsbibliotek
