Folkdräkt för en minoritet
Svenska folkdräkter bars för länge sedan till vardags, medan de idag mest plockas fram vid högtider. På 1970-talet fick sverigefinnarna sin egen dräkt.
Grund för anrikt museum
Språk- och folklivsforskaren Artur Hauzelius samlade i slutet av 1800-talet ihop bygdedräkter från hela landet, en samling som sedermera blev grunden till Nordiska muséet.
På 1970-talet skapade Kaino Oinonen en folkdräkt som berättar om sverigefinnarnas liv. Den röda randen i den sverigefinska dräktkjolen symboliserar drömmar och förhoppningar och den svarta står för sorg och saknad. Silversmycket heter ”Flygande fågel” och syftar till att flyga till hemlandet om sommaren för att sedan återvända.
En tätt sammanflätad historia
Från 1100-talet fram till tidigt 1800-tal var Finland en del av det svenska riket. I Sveriges så kallade ”finnmarker” har människor från Finland bosatt sig under århundraden. Många styrde kosan mot gruvor och skogar i Västmanland, Närke, Värmland, Dalarna och Norrland, men också direkt till huvudstaden Stockholm.
Andra kom senare som politiska flyktingar från det ryskstyrda Finland och efter andra världskriget stannade tusentals evakuerade finska krigsbarn kvar i sina nya svenska hem.
Svensk industri lockade
Många unga finländare flyttade under den senare delen av 1900-talet till Sverige för att få bostäder och jobb inom industrin. Tyvärr var det ofta svårt för dem att bli en del av det svenska samhället och lära sig språket. Det var inte ovanligt att folk såg ner på lågutbildade sverigefinnar och att andra behandlade dem illa.
Rätt till sitt modersmål
Idag är sverigefinnarna en erkänd nationell minoritet med egen flagga och högtidsdag. Umeå, Skellefteå och Örnsköldsviks kommuner är några av de 66 förvaltningsområden för finska. Det innebär att en finskspråkig person kan använda sitt modersmål i all kontakt med myndigheter.
Källor och mer läsning
Sverigefinnarnas historia av Karin Fingal på Minoritet.se
Katalogen till utställningen ”Dressing Swedish – from Hazelius to Salander”
Sverigefinnarnas dag firas den 24 februari. Vi passar på att tipsa om några barnböcker av sverigefinska upphovspersoner. Finlandiapriset, Fack-finlandiapriset och Finlandia Junior delas ut till författare som är finska medborgare för framstående skön-, fack- och barn och ungdomslitteratur. Här är 2021 års nominerade titlar och vinnare. Biblioteken i Umeå lånar ut temaväskor som stöd för förskolor och andra som vill lära sig mer om Sveriges nationella minoriteter. Sverige har fem nationella minoriteter. Vad betyder det att vara en nationell minoritet och hur blir ett språk ett minoritetsspråk? Petra Mörtvik på Umedalens bibliotek reder ut begreppen. Med hjälp av utrotningshotade får och en uppsättning spinnrockar för hon ett stycke kvinnlig kulturhistoria vidare in i framtiden.<br/>
Kia Jonsson prioriterar lugnet och de små utgifterna mer än myllret och de stora inkomsterna.
I flera decennier har Britta Marakatt-Labba berättat historier och deltagit i samhällsdebatten med sin textilkonst. Här berättar hon om hur hennes broderier växer fram, om att inspireras och att själv inspirera.Fler tips och texter
Barnböcker för 24 februari
Skrivet av:
Frida Rönnbäck
Finlandiapriset
Skrivet av:
Anne Alenbro Lindström
Lär om minoriteter, med temaväskor
Skrivet av:
Anna Sahlén
Vilka är våra minoriteter och vad betyder det?
Skrivet av:
Petra Mörtvik
Här får "onga" röra spinnrocken
Skrivet av:
Anna-Lena Hedman
Hennes bilder hittar ut genom yllegarnet
Skrivet av:
Anna Östman
Böcker att låna
Visa fler
Folkdräkten
Sy folkdräkt
Folkdräkter från Västerbotten
Folkdräkter förr och nu