Falska nyheter, propaganda och desinformation

Det är skillnad på vardagslögner och att skapa och sprida falsk information på internet. Det senare kan i värsta fall vara ett hot mot folkhälsa och demokrati. Men flera medieaktörer har tagit initiativ för att stävja problemet med falska nyheter och desinformation.

Megafon
Bild: serazetdinov/Bigstock
Att ljuga lite i vardagen kan göra dig mer socialt smidig. I stället för att berätta att du tittade på TV, för din vän som har väntat på dig i en kvart, så är det lättare att skylla på trasig cykel eller försenad buss.

Ett liknande exempel tar psykologen Dan Katz upp i en intervju i Metro i januari 2018. Han är sedan noga med att poängtera den stora skillnaden mellan vardagslögner och att skapa och sprida falska påståenden på internet. Han tror att dessa människor antagligen vet om att de ljuger, men att de anser att lögnen är berättigad för att nå deras mål, vad det än må vara.

Ett historiskt fenomen

Politisk propaganda och desinformation har en lång historia, från Ramses II:s påhittade krigsframgångar via Joseph Goebbels nazistagenda till vår tids "fake news".

Både i Malaysia och Indien har förbud mot spridande av falska nyheter föreslagits och införts, men sedan dragits tillbaka efter massiv kritik mot vad som ses om ett begränsande av yttrandefriheten.

Den lilla men högljudda gruppen vaccinmotståndare i världen grundar sina argument på förfalskade forskningsresultat om MPR-vaccinet. Professor Michael Kundi från medicinska universitetet i Wien, säger till Sveriges radio att Europa misslyckades med målsättningen att utrota mässlingen till 2015. I stället ökar antalet smittade nu i Europa.

Flera satsningar mot lögnerna

Flera mer och mindre lyckade satsningar mot falska nyheter och ryska nättroll har dragits igång av internationella, europeiska och svenska medier och sociala medie-jättar. Tidningen Metros "Viralgranskaren" har funnits i flera år och är uppskattad, medan mediesamarbetet "Faktiskt.se" har haft en skakig första tid.

Google drog igång "Google news initiative" i mars 2018, som sällskap till det europeiska "Digital new initiative". Facebooks "Inside feed" försöker sedan maj 2018 plåstra om sitt anseende efter att plattformen ofrivilligt har använts av ryska nättroll för att sprida desinformation.

29 augusti 2018 berättar Sveriges radio om hur automatiserade konton på Twitter sprider material, framför allt från rasistiska bloggar som Samhällsnytt och Fria tider. Johan Fernquist på Totalförsvarets forskningsinstitut säger att botarna är mest positiva till Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige och negativa till Socialdemokraterna.

Viralgranskarens lista på satirsajter och andra webbplatser som publicerar fabricerade nyheter

Källor och vidare läsning

Därför ljuger vi och sprider falska nyheter Metro 11 januari 2018
Fejknyheter Wikipedia
Falska nyheter försvårar arbetet med att utrota sjukdomar Sveriges radio 22 januari 2018 
Nättrollen – ett hot mot folkhälsan Kommentar i Svenska Dagbladet 
Kontroversen om MPR-vaccinet Wikipedia
Viralgranskaren
Facebook tar sin faktagranskare till Sverige – samarbetar med Viralgranskaren Resumé 28 juni 2018
Faktiskt.se har många och ingen utgivare Medievärlden 26 april 2018
After a rocky reception, Le Monde’s Décodex is almost a year into fighting intox (fake news) in France Niemanlab 30 november 2017
Google News Initiative announced to fight fake news and support journalism The Verge 20 mars 2018
Facebook växlar upp kampen mot fake news Dagens media 24 maj 2018
Twitterbotar ökar inför valet Sveriges radio 29 augusti 2018
Ny undersökning av politiska bottar SVT 29 augusti 2018

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Anna Östman den 29 augusti 2018