En magisk plats

Under sin uppväxt tillbringade Johan Theorin mycket tid på Öland. Familjen åkte dit så snart de fick tillfälle. Hans mamma och hela hennes släkt är från ön, och bland dem fanns skickliga berättare.

– Möjligen blev jag uppfostrad till en öländsk författare redan från början. Öland var en magisk plats att besöka. Det var inte hemma och det var alltid en utmätt tid vi hade där. Och så stötte jag på människor som var stora berättare. Allt det här samverkade och blev en lyckad formula för mig.

Johan Theorin fick ofta höra släktingarnas historier, skrönor och spökhistorier. När hans morfars bror höll låda blev det rena rama skådespel. Han höll igång så länge någon lyssnade.

Berättelser som skrämde

– Det var roligt så länge solen lyste men när den sedan gick ner var det inte lika roligt längre. Fast det var en idyll på Öland fanns där något kusligt också. Det blev mörkt. Man åkte för långt ut med båten. Man blev lämnad ensam på någon skogsväg av de stora pojkarna.

Han har tagit de små stunderna av kortvarig misär och skapat egna spökhistorier.

– Historien får mer tyngd av mörker, säger han.

– Vad hände sen? Och vad hände innan? Och så började jag nysta.

Det gamla och det nya Öland

I hans böcker samspelar dåtid och nutid. Det gamla Öland som försörjde sig på lantbruk och stenbrytning präglar fortfarande det nya Öland där turismen är den bärande näringen. Gerlof Davidsson, en gammal skeppare, är en viktig karaktär i alla fyra romaner. I sitt liv har han sett sin ö förändras, men även världen utanför.

Johan Theorins morfar betydde mycket för honom. Gerlof lånar många drag och har fått sitt namn från morfadern som hette Ellert Gerlofsson.

– Att jag skriver om Gerlof är för att få tillbaka morfar lite. Nu när jag blivit äldre har jag en massa frågor som jag skulle vilja ställa till honom. Fast Gerlof är lite surare och mer misstänksam än min morfar. Som jag minns det var han alltid glad och på gott humör, säger Johan Theorin.

Kände bara till ett kapitel

– Skumtimmen byggde på ett mysterium som jag hörde och som fastnade i bakhuvudet och som då blev intrigen i min bok, säger han.  

Som en paus före den sista Ölandsboken skrev Johan Theorin thrillern Sankta Psyko. Den utspelar sig på en förskola som ligger i anslutning till en psykatrisk klinik.

Berättelser som fungerar

Under skrivandet av Sankta Psyko berättade han även historien för sig själv.

– En bra historia släpper inte. Någon har sagt att när man upplever en bra berättelse ska man bara ställa sig en enda fråga: hur ska det gå?

När Johan Theorin pratat om skrivande i skolor och han vill få eleverna att lyssna på honom brukar han dra berättelsen om när hans mormor såg vita frun.

– Och då lyssnar de! Berättelser i vår digitala, twittrande tidsålder fungerar fortfarande.

Text: Anna Sahlén, Minabibliotek.se, som lyssnade på ett samtal mellan Johan Theorin och Yukiko Duke på Bok & Bibliotek 2013.
Foto: Mickey Thörnblad