Foto: Ahmet Naim/Bigstock

Själv försökte jag beställa en t-shirt från en lite mindre webbshop, som inte fungerade i min telefon och jag fick ge upp. Efter en stund fick jag ett mail med länkar till det jag hade lagt i deras varukorg och även en länk där jag uppmanades att fortsätta handla.

Företag som vill visa reklam för dig är otroligt kreativa och arbetar hela tiden för att komma runt spärrar och blockeringar. Inte ens med reklamblockerare, eller adblockers, går vi fria. Vissa av dem säljer nämligen din blockeringsdata, för att tjäna pengar istället för att låta dig betala för blockeringstjänsten. På så sätt kan företag i teorin köpa info som hjälper dem att komma runt de blockeringar som används i programmet.

Många skriver faktiskt om det här nu, och företag verkar bli mer och mer medvetna om att "förfölja" kunder via annonser på webben kan skada deras rykte mer än det hjälper dem att sälja produkter. Vanligt är ju att få reklam för sådant vi redan har beställt eller köpt.

Det behöver inte ens synas på en sajt att de tillåter alla möjliga cookies och informationsinhämtning. Tänk på alla webbplatser som samlar hotell och låter dig boka hotell med rabatt. Anledningen till att de har råd med alla reklamfilmer du ser i tv är att du ger dem mycket information att sälja vidare. Du berättar inte bara vart du vill åka och hur du vill bo. Om du dessutom bokar ett hotell så får de ännu fler uppgifter att spåra dig med, vart du än beger dig på internet.

En mobil-app kan hämta all möjlig information som finns i din telefon och knyta den till telefonens unika id-nummer, enhetens mac-adress. Ett exempel på detta, berättade en vän för mig. ”Jag var med om något skumt häromdagen. Hur fan går det här till?” Han tog upp sin telefon och förklarade att han hade skapat användarkonto i en populär app, varpå ett foto av hans bror, som är väldigt lik honom, automatiskt dök upp som förslag till profilbild. Min vän hade varken kopplat ihop den tjänsten med någon annan och inte själv valt ett foto.

I boken Såld på nätet berättar Fredrik Alverén om hur mycket de stora företagen vet och hur de får reda på allt detta. De behöver inte nödvändigtvis veta vad du heter, men i princip allt du någonsin har skrivit in i ett formulär eller klickat på kan de dra slutsatser av. Ålder, vikt, lön, vilken tid på dygnet du shoppar, om du impulshandlar eller funderar länge, om du värderar funktion eller utseende, har en bra eller dålig dag, är nykter eller full. För ju mer relevanta annonser du får se, desto större chans är det att du köper något.

Mappar i Veenhuizens fängelsemuseum, Nederländerna. Foto: kruwt/Bigstock.

Även om det här låter skrämmande så kan informationsanalys också användas till bra saker. I teorin är det möjligt att sökningar på symptom för en sjukdom, depression- och relaterade sökningar skulle kunna förhindra självmord, något som kan kallas för "intentionsdata". Det är inte ens nödvändigt att spåra var vi klickar, visar en studie av A. G. Reece med flera som vi kan läsa om i en artikel av Cameron Evans i Psychology today. I studien gick det att urskilja Twitter-användare med depression och PTSD med någorlunda träffsäkerhet, en god grund för vidare studier och potentiellt räddande av liv.

I uppriktighetens namn vill jag till slut dela med mig av våra egna syften och användning av data. Minabibliotek samlar in info via Google analytics. Din IP-adress anonymiseras däremot innan den lagras hos Google, som är ett amerikanskt företag och lyder under USA:s lagar.

Vi använder din information till att se vilka sidor och tjänster som används mest, och för att lyfta upp sådant som många använder, eller sådant som vi tycker används av för få och för sällan. Minabibliotek använder inga dela-knappar, externa utskrifts-funktioner eller andra tjänster kopplade till sociala medier, eftersom sådana inbäddade funktioner också samlar in information till respektive företag.

Jag hoppas att jag har hjälpt till att förbättra din vistelse på webben på något litet sätt.

Läs mer om reklamblockerare på Wikipedia