Du är produkten på internet

Det är ingen hemlighet att många företag samlar in och köpslår med våra personuppgifter och data om vårt beteende. Oftast används informationen för att få oss att spendera pengar, men ibland för det också gott med sig.

Kvinna ser fundersam ut bakom datorskärm Foto: Ahmet Naim/Bigstock
Vetskapen om hur det går till bakom kulisserna hos våra stora och uppskattade gratistjänster på webben är viktig, tycker vi på biblioteket. Vad du sedan gör med den vetskapen är helt upp till dig.

Själv försökte jag beställa en t-shirt från en lite mindre webbshop, som inte fungerade i min telefon och jag fick ge upp. Efter en stund fick jag ett mail med länkar till det jag hade lagt i deras varukorg och även en länk där jag uppmanades att fortsätta handla.

Företag som vill visa reklam för dig är otroligt kreativa och arbetar hela tiden för att komma runt spärrar och blockeringar. Inte ens med reklamblockerare, eller adblockers, går vi fria. Vissa av dem säljer nämligen din blockeringsdata, för att tjäna pengar istället för att låta dig betala för blockeringstjänsten. På så sätt kan företag i teorin köpa info som hjälper dem att komma runt de blockeringar som används i programmet.

Många skriver faktiskt om det här nu, och företag verkar bli mer och mer medvetna om att "förfölja" kunder via annonser på webben kan skada deras rykte mer än det hjälper dem att sälja produkter. Vanligt är ju att få reklam för sådant vi redan har beställt eller köpt.

Det behöver inte ens synas på en sajt att de tillåter alla möjliga cookies och informationsinhämtning. Tänk på alla webbplatser som samlar hotell och låter dig boka hotell med rabatt. Anledningen till att de har råd med alla reklamfilmer du ser i tv är att du ger dem mycket information att sälja vidare. Du berättar inte bara vart du vill åka och hur du vill bo. Om du dessutom bokar ett hotell så får de ännu fler uppgifter att spåra dig med, vart du än beger dig på internet.

En mobil-app kan hämta all möjlig information som finns i din telefon och knyta den till telefonens unika id-nummer, enhetens mac-adress. Ett exempel på detta, berättade en vän för mig. ”Jag var med om något skumt häromdagen. Hur fan går det här till?” Han tog upp sin telefon och förklarade att han hade skapat användarkonto i en populär app, varpå ett foto av hans bror, som är väldigt lik honom, automatiskt dök upp som förslag till profilbild. Min vän hade varken kopplat ihop den tjänsten med någon annan och inte själv valt ett foto.

I boken Såld på nätet berättar Fredrik Alverén om hur mycket de stora företagen vet och hur de får reda på allt detta. De behöver inte nödvändigtvis veta vad du heter, men i princip allt du någonsin har skrivit in i ett formulär eller klickat på kan de dra slutsatser av. Ålder, vikt, lön, vilken tid på dygnet du shoppar, om du impulshandlar eller funderar länge, om du värderar funktion eller utseende, har en bra eller dålig dag, är nykter eller full. För ju mer relevanta annonser du får se, desto större chans är det att du köper något.

Mappar i Veenhuizen fängelsemuseum Nederländerna Mappar i Veenhuizens fängelsemuseum, Nederländerna. Foto: kruwt/Bigstock.
Du som är lite mer konspiratoriskt lagd kan säkert måla upp flera skräckscenarion baserade på den här vetskapen. Ett exempel från verkligheten som Fredrik Alverén tar upp är kanske till och med hemskare än du hittills har föreställt dig: i Nederländerna fanns tidigt ett revolutionerande folkbokföringssystem, skapat av Henry W Methorst och Jacob Lentz, som var tänkt att revolutionera både administration och forskning. När Adolf Hitler invaderade Nederländerna 1940 var det enkelt för nazisterna att använda det omfattande systemet för att registrera samtliga judar i landet, med foto, fingeravtryck och andra kännetecken.

Även om det här låter skrämmande så kan informationsanalys också användas till bra saker. I teorin är det möjligt att sökningar på symptom för en sjukdom, depression- och relaterade sökningar skulle kunna förhindra självmord, något som kan kallas för "intentionsdata". Det är inte ens nödvändigt att spåra var vi klickar, visar en studie av A. G. Reece med flera som vi kan läsa om i en artikel av Cameron Evans i Psychology today. I studien gick det att urskilja Twitter-användare med depression och PTSD med någorlunda träffsäkerhet, en god grund för vidare studier och potentiellt räddande av liv.

I uppriktighetens namn vill jag till slut dela med mig av våra egna syften och användning av data. Minabibliotek samlar in info via Google analytics. Din IP-adress anonymiseras däremot innan den lagras hos Google, som är ett amerikanskt företag och lyder under USA:s lagar.

Vi använder din information till att se vilka sidor och tjänster som används mest, och för att lyfta upp sådant som många använder, eller sådant som vi tycker används av för få och för sällan. Minabibliotek använder inga dela-knappar, externa utskrifts-funktioner eller andra tjänster kopplade till sociala medier, eftersom sådana inbäddade funktioner också samlar in information till respektive företag.

Jag hoppas att jag har hjälpt till att förbättra din vistelse på webben på något litet sätt.

Läs mer om reklamblockerare på Wikipedia

Låna boken

  1. Såld på nätet

    Undertitel: priset du betalar för gratis
    Av: Alverén, Fredrik
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2012
    Klassifikation: Kommunikation
    Finns som: Bok

Läs mer

  1. Så fungerar sökmotorer

    Artikel Skrivet av: Fredrik Ragnarsson

    De flesta har nog någon gång använt en söktjänst eller sökmotor på nätet. Den största är Google, men det finns andra och ingen ger exakt samma resultat som en annan. Lär dig mer om hur de vanligaste sökmotorerna fungerar och hur de kan vara så snabba.

  2. Internet filtreras för att passa dig

    Artikel Skrivet av: Fredrik Ragnarsson

    Information på internet personanpassas allt mer och mycket av det du idag hittar via sökmotorer och den reklam du ser styrs av ditt tidigare beteende. Lär dig mer om begreppet filterbubblan i vår artikel.

  3. Lär dig hitta i den djupa webben

    Artikel Skrivet av: Ingrid Magnusson

    En vanlig sökning i någon av dagens stora sökmotorer missar en stor del av all information på internet. Resten finns i den djupa webben, också kallad internets vallgravar.

  4. Wikipedia – ta en titt bakom artiklarna

    Artikel Skrivet av: Fredrik Ragnarsson

    Svaren på många frågor finns bara några klick bort. Men kan vi lita på Wikipedia? Lär dig om hur webbplatsen fungerar och om vikten av källkritik.

  5. Appar – nöjen och hjälpmedel i litet format

    Artikel Skrivet av: Annika Winning

    Det vi kallar appar är små program, eller applikationer. De är särskilt utformade för teknikprylar som är mindre än vanliga datorer, både i storlek och kapacitet. Här kan du läsa om hur appar fungerar och om vad du kan använda dem till.

  6. Bibblan guidar

    Artikel Skrivet av: Anna Östman

    Vill du ha snabb hjälp med att hitta pålitliga källor på webben, kan du vända dig till Bibblan guidar. Här finns hundratals resurser beskrivna och sorterade efter ämne.

  7. Duck duck go

    Tips Tipsat av: Anders Ohlsson

    Den som letar efter en sökmotor som inte samlar på sig information om dig, eller skickar den vidare till andra, kan testa Duck duck go. En sökmotor som vill spräcka filterbubblan.

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Anna Östman den 27 mars 2019