Knappt har Sherlock Holmes hört steg i sin trappa innan han kan berätta vem som ska dyka upp utanför tröskeln. Och efter en snabb blick på sin gäst har han för det mesta utläst mångfalt mer än av vad personen i fråga säger. Av små detaljer som skornas knytning, damm på byxben, bläckfläckar och ett missfärgat foder kan Sherlock Holmes dra de mest halsbrytande slutsatser.

Detektiv med hängivna fans

Genom att briljera med sin intelligens har Sherlock Holmes fascinerat läsare i över ett sekel. Arthur Conan Doyle skrev fyra romaner och 56 noveller om mästerdetektiven på Baker Street. Inte så väldigt mycket med tanke på Sherlock Holmes namnkunnighet och vida berömmelse.

Över hela världen finns det många sällskap som gjort det till sin sak att träffas och vrida och vända på alla aspekter av den fascinerande detektiven och hans äventyr.

Mattias Boström driver webbplatsen sherlockholmes.se och är en inbiten entusiast. Han har varit intresserad av Sherlock Holmes i mer än 20 år.

– Det började med ett brinnande tonårsintresse. Och i mitt fall slutade det inte där. Jag byggde upp ett kontaktnät och fick vänner genom mitt intresse för Sherlock Holmes och sånt är ju svårt att släppa. Sen tycker jag förstås att det är en rolig grej att hålla på med, säger Mattias Boström. 

Många akademiker lockas av Sherlock Holmes

Han är aktiv i Sherlock Holmessällskap både i Sverige och utomlands och genom sitt kontaktnät får han material till sin webbplats. 
 
– Allt är på lek men vi hanterar det som att det handlar om riktiga personer.

Arthur Conan Doyle var väldigt slarvig när han skrev och det finns därför en hel del inkonsekvens i berättelsernas detaljer. Doktor Watsons krigsskada flyttar sig till exempel från axeln till benet från en historia till en annan. Och det kan hända att en berättelse börjar i juli men plötsligt utspelar sig september.

Då är det upp till Sherlock Holmes-entusiasterna att förklara hur det kan komma sig.

– Det kan bli ganska sjövilda teorier och det hela blir lite kvasiakademiskt. Det är ganska många som på ett eller annat sätt är akademiker som dras till Sherlock Holmes, säger Mattias Boström. 

"Lekar" som ger lärdomar

Det som fångar Mattias Boström, och säkert många andra av anhängarna tror han, är att teoretiserandet kring Sherlock Holmes blir ett sätt att använda sitt vanliga tankearbete inom ett harmlöst och lekfullt område. Själv skrev han till exempel en essä om bifiguren Doktor Mortimer och dennes relation ett svenskt läkarsällskap baserat på medicinhistoriska fakta.

– Genom att blanda fantasi och verklighet lär man sig något nytt om verkliga saker som man inte skulle kunna tänkt sig att man var intresserad av.

Det händer att anhängarna kallar sig "Sherlockianer" eller "Holmesianer". Och de böcker som Arthur Conan Doyle skrev går under beteckningen "conanen" - en lek med ordet kanon, det vill säga beteckningen för ett samhälles genom tiderna mest bestående och framstående litterära verk.

Utöver "conanen" finns en uppsjö litteratur om och kring den berömde detektiven. Till exempel Laurie R. Kings böcker om Mary Russell som löser fall ihop med den pensionerade Sherlock Holmes eller Anthony Reads barnboksserie om pojkarna på Baker Street.

Robert Downey Jr som Sherlock Holmes

I januari 2009 kom filmen Sherlock Holmes med Robert Downey Jr i huvudrollen och Jude Law som doktor Watson. Guy Ritchie står för regin och filmen porträtterar en visserligen väldigt skarpsynt men lite mer mänsklig Sherlock Holmes.

Mattias Boström tycker filmen är underhållande och tror att Conan Doyle som själv var intresserad av amatörboxning skulle ha gillat slagsmålen i den. Och bland Sherlock Holmes-anhängarna som Mattias pratat med tycker de flesta att filmen är riktigt bra.

– Vi Sherlockianer är inte särskilt puritanska. Vi tycker bara att det är bra att det görs filmatiseringar, säger Mattias Boström. 

Inspirationskälla för en mängd deckarförfattare

Vad är det då som är så lockande med den skarpsynte detektiven?

– Det finns ingen som liknar honom. Han är den förste store detektiven i litteraturen och har format all efterkommande deckarlitteratur antingen genom att man härmat Artur Conan Doyle eller gjort den raka motsatsen. Raymond Chandler gjorde ju tvärtemot.

Förutom deckargåtorna så lockas många av skildringen av sekelskiftets London. 

– Conan Doyle skrev kärnfullt, utan långa karaktärs- eller miljöbeskrivningar. Istället mejslar han ut miljön med bara ett fåtal små detaljer och vi läsare lägger in så mycket själva. Det räcker med att han skriver något gatunamn så läser vi in Londondimman som vilar över den.

En äventyrsroman som har allt

Ma

ttias Boström föreslår att nya Sherlock-läsare ska börja med de klassiska novellerna som Det spräckliga bandet eller De rödhårigas förening. En annan berättelse han gillar är Den blå karbunkeln där Sherlock Holmes finner en fantastisk ädelsten i magen på en gås.

– Den visar på hur slumpen kan styra i den stora staden London. Bland romanerna tycker jag om De fyras tecken. Den har allt: en skurk med ett träben, en flodjakt på Themsen, en försvunnen skatt. Helt enkelt en massa rafflande beståndsdelar. Baskervilles hund är också en bra roman med gotiska tecken i sig. Men som äventyrsroman är De fyras tecken bättre, tycker Mattias Boström.

Text: Anna Sahlén, Minabibliotek.se
Illustrationer: Sidney Paget
Foto: Alex Bailey, Warner bros entertainment och Mattias Boström